Analytikerkommentar

Accelererande inflation skulle skada livsmedelssektorn

Sammanfattning

Kriget i Mellanöstern, särskilt i Iran, hotar att öka kostnaderna för livsmedelsindustrin genom högre priser på energi och råvaror, vilket kan påverka lönsamheten negativt på 1–2 års sikt.
Inflationen kan försvåra uppnåendet av uppåtgående vinstprognoser för 2026, trots att den negativa effekten förväntas bli mindre än under 2022.
Företag med starka varumärken och höga bruttomarginaler, som Raisio, bedöms klara sig bättre i en inflatorisk miljö jämfört med företag som Atria och HKFoods med lägre marginaler.
Rekommendationerna inkluderar att öka innehav i Raisio, Fodelia och HKFoods, medan Atria och Apetit rekommenderas att minska på grund av osäker lönsamhet och högre risknivåer.

Detta innehåll är skapat av AI. Du kan lämna feedback om det på Inderes forum.

Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-03-19 07:09 GMT. Ge feedback här.

Livsmedelssektorn har under de senaste åren gynnats av en stabil prismiljö och måttligt låga energipriser. Kriget i Mellanöstern hotar att höja priserna på inte bara energi utan även flera andra råvaror, vilket, om kriget drar ut på tiden, sannolikt kommer att ha en märkbar inverkan på företagens marginalutveckling inom sektorn på 1-2 års sikt.

Kriget i Iran kan påverka kostnaderna på bred front

Kriget i Iran, som har spridit sig till flera länder på Arabiska halvön, hotar tillgången på flera råvaror, vilket inte alls är begränsat till energi som olja och flytande naturgas. Mellanöstern är också en betydande producent på världsmarknaden för till exempel råvaror till gödningsmedel (urea och svavel), aluminium samt olika oljebaserade plastråvaror.

En förlängning eller eskalering av kriget i Iran skulle därmed hota att avsevärt höja livsmedelssektorns kostnader, från primärproducenter till energi som används i fabriker, förpackningsmaterial och logistik. Livsmedelssektorns resultatutveckling har varit stark de senaste åren, delvis påverkad av sjunkande energi- och spannmålspriser. Spannmålspriset påverkar också foderkostnaderna i den primära köttproduktionen.

Vete MATIF-terminpris (EUR/ton)

Källa: Bloomberg

Inflationen hotar uppåtgående vinstprognoser

Under 2022, efter att kriget i Ukraina brutit ut, minskade de justerade rörelseresultaten för finska börsnoterade livsmedelsföretag med i genomsnitt 19 % jämfört med föregående år. Prissättningen inom livsmedelssektorn är typiskt sett stel, eftersom priserna endast kan påverkas gentemot detaljhandeln 2-3 gånger per år i samband med fasta prissättningsperioder. I praktiken börjar nästa prissättningsperiod, som fortfarande kan påverkas, för många företag i september 2026. Under 2022 var handeln dock flexibel med prissättningsmekanismen och möjliggjorde åtminstone för vissa företag en extra möjlighet till prisjusteringar, men vi anser inte att ett sådant förfarande är sannolikt i den nuvarande situationen.

Vi förväntar oss inte att den negativa resultateffekten för livsmedelssektorn blir lika stor som under 2022, eftersom inflationschocken åtminstone tills vidare verkar bli mer måttlig. Alla företag inom sektorn (med undantag för Apetit) har dock satt upp uppåtgående rörelseresultatprognoser för 2026, vars förverkligande vi anser vara mer osäkert i ljuset av kriget i Irans potentiella inflationseffekt. Konsumentefterfrågan har nyligen börjat piggna till något inom detaljhandeln, men livsmedelsinflationen och stigande räntor skulle återigen kunna tynga konsumentsentimentet.

Sektorns rörelseresultatsutveckling under den föregående inflationschocken 2022 (jämfört med 2021)

Källa: Inderes, för Apetit inkluderas endast fortlöpande verksamheter

Vi betonar en gynnsam tillväxt- och marginalprofil i vårt aktieurval

Inom livsmedelssektorn är tillväxten och produktmarginalerna typiskt sett låga, vilket gör branschen särskilt sårbar för snabb och oväntad inflation. I en inflationsmiljö bedömer vi att de företag som presterar relativt bäst är de vars produkter har mervärde från till exempel ett varumärke eller en annan särskiljande faktor, och därmed höga bruttomarginaler. Bland våra bevakade företag utmärker sig Raisio med detta mått, då företaget tack vare starka varumärken och produkter baserade på hälsopåståenden har en bruttomarginal på över 30 % (2025). För kött- och livsmedelsföretagen Atria och HKFoods ligger bruttomarginalerna däremot endast runt 10 %, och vi bedömer även att Apetits marginalprofil är låg, även om företaget inte rapporterar bruttomarginal. Fodelia rapporterar inte heller bruttomarginal, men vi bedömer att företagets marginaler är något högre än branschgenomsnittet, med hänvisning till det konkurrenskraftiga och mycket lönsamma Feelia, vars lönsamhet har utvecklats ganska stabilt historiskt.

Rekommendationer för livsmedelssektorn

Raisio – öka. Måttlig tillväxtpotential och en stark varumärkesbaserad marginalnivå stöder investeringsprofilen. Värderingen EV/EBIT 11x är måttlig i förhållande till profilen och en direktavkastning på 6 %.

Fodelia – öka. Feelias starka tvåsiffriga årliga tillväxt i kombination med branschens bästa ROI motiverar tillväxtföretagets värderingsmultiplar. I förhållande till detta är nuvarande EV/EBIT 10x förmånlig.

HKFoods – öka. Aktien skulle kunna ha en betydande uppsida om marginalen återhämtade sig närmare konkurrenternas nivå. Å andra sidan skulle en skuldsatt balansräkning i kombination med en möjlig inflationschock kunna vara en betydande negativ drivkraft. Värderingen är något förmånligare än Atrias med EV/EBIT 9x 2026e.

Atria – minska. Vi ser värderingen som ganska neutral (EV/EBIT 2026e: 10x) och förväntar oss att vinsttillväxten blir endast måttlig på kort sikt.

Apetit – minska. Förvärvet av det förlustbringande svenska ärtföretaget har höjt risknivån och värderingsmultiplarna (EV/EBIT 2026e: 17x). Tecken på en lönsamhetsvändning skulle kunna ses under de närmaste åren, men värderingen lämnar inget utrymme för att vändningen misslyckas.