Aktia publicerade tredje kvartalets siffror idag, och här hos mig har jag företagets verkställande direktör Anssi Huhta. Välkommen! Tack. Låt oss börja. Det tredje kvartalets händelser. Vad skulle du vilja lyfta fram därifrån?

Tja, kanske en sådan, om man utgår från vad man är riktigt nöjd med. Det är ju förstås den totala mängden förvaltade tillgångar, 18,2 miljarder. 124 miljoner i nettoinflöde på ungefär tre kvartal till private banking. Jag kan själv använda termen redan här att det har skett en tydlig vändning inom den verksamheten. Det stöds av många komponenter samt NPS och annat liknande. Och sedan tänker man förstås på livbolagets unit-linked-produkter. De också. Gick bra. Kundnöjdheten ligger på en väldigt hög nivå. Faktum är att personalnöjdheten inte publicerades nyss, men personalnöjdheten steg ytterligare. Det vill säga att personalen är verkligen engagerad, så att vi återigen är på en ny rekordnivå, och det syns på kundnöjdheten, och därifrån syns det i våra kundaktiviteter för tillfället, att vi är på väg åt rätt håll, och det fanns många positiva grundläggande faktorer där.

Och sedan tittade naturligtvis många på räntenettot och dess förändring, så där fanns det tidsmässiga komponenter. Mellan Q2 och Q3, hur det tidsfördelades, det vill säga att på lång sikt är stigande räntor en utmärkt sak för Aktia och en koncern av vår typ. Och livbolagets vinst gjorde en lite liknande rörelse som under Q1 till följd av den snabba ränterörelsen, och det påverkar negativt. Men det oroar vi oss inte för, eftersom det återhämtade sig under Q2, men rörde sig mot det negativa hållet igen. Under Q3, låt oss se vart det tar vägen under Q4, och det är alltid situationen vid en enskild dags brytpunkt som avgör det, och vi känner oss ändå trygga med det.

Du nämnde att det fanns sådana här tidsmässiga faktorer i räntenettet under Q3. Varför sjönk det? Kan du utveckla dem lite noggrannare?

Egentligen inte. Det fanns. Man kan kanske snarare tänka så att det under Q2 fanns tidsrelaterade komponenter som höjde Q2, och på det sättet, så det påverkade, att det var svagare av den anledningen, att det fanns enskilda skyddshelheter som påverkade det. Sedan deras tajming i praktiken för hur det Q3 såg ut, men över tid mot Q4 och därefter är stigande räntor bra för Aktia.

Jo, räntorna har ju stigit ganska mycket. Nu ligger 12 månaders Euribor på ungefär 3,5. Så ser du det som en lämplig nivå när man börjar fundera på tillväxtutsikterna för lånebeståndet? Det har ju förstås konsekvenser för konsumenterna, det har konsekvenser för företag och deras vilja att ta lån, ifall räntorna stiger för högt även för er. Företagsförsäljningen under det tredje kvartalet var lite mjukare än under de föregående kvartalen. Så hur ser du själv på saken, befinner vi oss ännu på en räntenivå som ändå möjliggör en uppgång i den ekonomiska tillväxten?

Visst, det påverkar ju helt klart, det är uppenbart. Och det påverkar i synnerhet inom privatkundsaffären, och naturligtvis bostadsmarknaden. Jag tror att det har en ganska stor betydelse. Det finns ju förstås många andra faktorer än komponenter som påverkar konsumentförtroendet, andra än räntan, så visst har det en dämpande effekt. Särskilt på bostadshandelen, och när det gäller företagsbanken påverkades vi av några enskilda stora lån, så den affärsverksamhet som vi i huvudsak bedriver och som vi vill fokusera på, det vill säga fältet för små och medelstora företag och där ytterligare vissa produktområden och helheter, den utvecklades riktigt bra. Jag är inte orolig för det eller för vår företagsbanks förmåga att generera tillväxt. Det som oroar mig är naturligtvis denna situation på Finlands bostadsmarknad. Om jag tittar på till exempel september jämfört med september i fjol, så tror jag att antalet bostadsköp sjönk med 17 %. Det syns ingen särskilt stark vändning ens i den grundläggande kundbasen.

Det som drar för oss är private banking. Kundernas bolån går utmärkt och utlåningen där är på en god nivå, men sedan premium. Och låt oss säga så här, att därifrån och nedåt i de kundklasser som har lägre volymer är utlåningen svag för tillfället.

Det är som en räntenivå på drygt 3 %. Historiskt sett ändå en måttlig nivå. Det är kanske osäkerheten och fluktuationen som framför allt bromsar det på kort sikt.

Och sedan det här. Vår miljö är ju ganska instabil på många sätt. Det påverkar säkert människornas mentala tillstånd, allt det som händer i den här världen just nu och i vilken snabb cykel. Till exempel den här ränterörelsen som pågår är exceptionell.

Nå, inom kapitalförvaltningen är nettometoderna... nettoinflödet dock åter på plus för sjätte kvartalet i rad. Där piggnade private banking-kunderna till framför allt, vad ser du som orsaken till detta? Du lyfte ju fram kundnöjdheten och annat redan, men syns det nu redan under ett kvartal på det här kraftiga sättet eller hur ska man se på det?

Nej, det är ju så att kundnöjdheten, det var ju nu en årlig mätning, så nog har jag ju vetat om det och varit ganska trygg med att det vänder, om jag tittar på återspeglingen av personalnöjdheten på kundnöjdheten, som vi har kunnat vända, så var jag ganska trygg med att det här vänder. Och nu vände det, och det syns där i kundernas vilja att placera mer hos oss, i viljan att ha pengar hos oss. Det vill säga att viljan att sälja våra produkter har halverats och viljan att investera hos oss har fördubblats. Det syns oundvikligen. Det finns en tydlig korrelation. Om vi talar om en trend, det återstår att se. Men grundverksamheten ser bra ut, och detsamma såg riktigt bra ut när det gäller premiumkunderna, så därmed är jag nöjd.

Och jag måste erkänna att även aktiviteten utomlands, som vi har pratat mycket om, så den har nu i och med våra nya rekryteringar till vårt målområde lett till att antalet kundmöten har fördubblats jämfört med motsvarande september i fjol, så jag tror att även det kommer att ha en inverkan på vår verksamhet. Visserligen sker det rörelser i båda riktningarna inom dessa, men nu ser de komponenter som jag följer, med vilka vi ser om det dyker upp något i framtiden, positiva ut.

Det vill säga att de inhemska kunderna inte är lika taggade på bostadsmarknaden, men andra marknader helt klart.

Jo, så är det. Så är det, bostadsmarknaden är svår. Riktigt svår i Finland för tillfället.

Hur är det med er? Internationell försäljning? Ni har sannerligen gjort satsningar där i år, öppnat nya distributionssamarbeten och även rekryterat egen säljpersonal dit. Kan du berätta om Q3-läget? Under det föregående kvartalet berättade du ju ändå att försäljningen har startat utmärkt.

Jo, det syns alltså nu i de där mötesantalen. Antalet institutionsmöten har fördubblats i Centraleuropa jämfört med september i fjol. Det är den första indikatorn. Det vill säga att vi träffar kunder. Nå, sedan har det också lett till ganska högkvalitativa anbud nu. Vi får se hur stor del av dem som realiseras. Naturligtvis, som vi vet, är institutionella försäljningsprocesser längre än privatkunders, men det är mycket lovande signaler.

Och det är jag verkligen nöjd med. Om vi ser på detta numeriskt, så har antalet kunder ökat avsevärt, det vill säga att det inte bara har gått till samma kunder, utan det har tillkommit nya, och antalet kunder vi har i Europa har procentuellt ökat med tiotals procent. Vilket naturligtvis diversifierar portföljen för vår del och å andra sidan naturligtvis minskar risken för koncentration till en enda kund. Visst har vi fortfarande sådana också, men. Detta är en positiv riktning.

Ja, om det har skakat här på Europas räntemarknader, och det har det ju förstås i synnerhet på tillväxtmarknadernas räntemarknader. Om man tittar på början av Q4, så har återigen stigande räntor och även politisk osäkerhet en hel del där. Haft en ganska stor inverkan och tyngt värdena på tillgångarna. Anser du att en sådan ökad osäkerhet kan ha en negativ inverkan på er internationella försäljning på kort sikt? Eller kan det rentav hända att detta ses som en ingångspunkt?

Nå, det är alltid det här. Det där är en väldigt bra fråga, att jag ändå alltid upplever att sådana här rörelser har en negativ inverkan. De är också en möjlighet, och vi har ett mycket högkvalitativt team inom ränteförvaltning. En mycket högkvalitativ organisation som arbetar med detta. Och sedan är kundmotparten ändå professionella institutioner, så deras reaktion ger de här. De reagerar naturligtvis också, men en sådan här. Kortsiktig reaktion är kanske av lite en annan typ än hos en privatkund. Jag känner mig ganska trygg på det sättet.

Ja, nåväl, om vi då tittar på er kostnadssida. Där under Q3 växer den ganska rejält, särskilt i övriga kostnader. Och dessutom bokförde ni ungefär 4,4 miljoner euro i engångskostnader relaterade till omstrukturering, så kan du öppna upp lite noggrannare varifrån de engångskostnaderna kom och å andra sidan vad som sedan ökade den övriga kostnaden där?

Jo, där har vi nu, och egentligen är termen bra, den där engångskostnaden. Alltså finns det där enskilda projektluonnottoisia, projektinriktade kostnader från omstruktureringar. Det anknyter till många enskilda komponenter. Vi har bland annat. Till exempel beslutades det där för livförsäkringsbolagets del om en affärslinje för en tid sedan, och det orsakade så kallade nedläggningskostnader och så vidare, så det här är engångskostnader, projektrelaterade kostnader. Det är ingen återkommande kostnadsökning. Den kostnadsnivå vi är på, vare sig det gäller personalkostnader eller IT-kostnader, är jag tillförsiktlig med att vi inte har fått något kostnadshopp, utan det här är enskilda kostnader, enskilda projekt som nu har körts.

Där på de övriga kostnadernas sida. Finns det där någon sådan kontinuerligare ökning av kostnadsnivån?

Det finns nog inte någon sådan kontinuerligare ökning av kostnadsnivån. De här är enskilda nu. Nu samlades det här eller kom det så att säga av tvång. När projekten tar slut måste kostnaderna bokföras, där finns de att bokföra.

Ja, låt oss till slut ta den alltid aktuella AI-frågan. När man har följt de nordiska bankerna i nyheterna har det förstås talats mycket om effektiviseringsåtgärder och de här bankernas mål. Målet att minska antalet anställda bland annat till följd av de effektiviseringsvinster som artificiell intelligens för med sig. Så hur ser du själv på er situation? Har ni möjlighet att förbättra kostnadseffektiviteten under kommande år till exempel med hjälp av artificiell intelligens?

Ja, det har vi. Faktum är att vi före den här tillställningen hade personalens earnings call, och den här saken snuddades lite vid där också. Och jag ser själv på saken på det sättet att vi ju är ett tillväxtföretag. Vi vill växa nu inom kapitalförvaltning och i vissa kundgrupper, och vi har investerat i artificiell intelligens. Vi kommer att investera mer i artificiell intelligens nästa år. Sedan frågade någon vad det betyder för oss. Så vi har några sådana delområden där vi absolut vill utnyttja det bättre. Så vi vill öka vår topline.

Det vill säga att kostnadseffektiviteten är en sak, en bank av vår storlek har inte kundtjänstfunktioner med tusentals personer, och vi vill använda det till leadgenerering, nykundsanskaffning, erbjudanden som görs till kunden där, noggrannare produkterbjudanden riktade till kunden och en helhet av den typen. Vi kommer att satsa mycket på att få mer topline, och det är den riktning vi har, det vi gör. Detta är helt naturligt eftersom vår storlek, sådana enorma bakgrundsfunktioner i större koncerner, vår storleksklass är ganska behärskad, och sedan är den kostnadsökning de orsakar faktiskt ganska liten i totalkostnaderna, så att våra kostnader formas av annat. Eller förstås orsakar de kostnader, men låt oss säga att den besparing som kan uppnås där är mycket marginal.

Det vill säga att en investerare inte bör vänta sig någon betydande minskning av antalet anställda under de kommande åren, även om.

Ingen minskning av antalet anställda. Men sedan bör man förstås utgå från att man med samma gäng borde kunna göra mer. Det måste man kunna vänta sig. Om vi tittar på våra personalkostnader och det vi tänker kring den saken, borde vi med samma helhet kunna göra mer och producera mer. På det sättet kan man tänka på saken, att när företaget växer borde inte antalet anställda. Vi borde hålla oss till att vi inte gör några hopp, utan automatiserar där så att vi med samma gäng kan göra en större mängd.

Det är klart. Tack så mycket Anssi för intervjun och lycka till med resten av året!

Tack.