Välkommen att följa med på Inderes TV! En intervju med Fondias verkställande direktör Timo Lappi efter företagets Q3-rapport. Hej Timo!

Hej, Juha. Trevligt att träffas.

Trevligt att träffas så här via länk också. Den första frågan är traditionellt enkel. Låt oss fatta Q3-händelserna i ett nötskal. Vad väsentligt händer där för Fondia?

Om händelserna under Q3 på Fondia. Vi rubriksatte vår rapport i dag så att vi sa att tillväxten fortsatte och marginalen förbättrades. Och det här var sådana saker som vi förstås hade önskat och också väntat oss. Årets estimat har varit att vi ökar vår försäljning och förbättrar marginalen, och de här två sakerna. Och sedan gjorde vi faktiskt också, om man tänker på det i ett nötskal.

Marknaden har enligt mig varit ganska bra för oss jurister. Sedan å andra sidan har vi som Fondia lyckats ta steg framåt i den marknaden. Vi är inte färdiga än, man kan inte bara vara nöjd med de här siffrorna. Men riktningen är den rätta.

Riktningen är den rätta. Och helt exceptionellt bra stämde mina egna estimat, så man får vara nöjd med det också. Nå, den första frågan gäller de löpande tjänsterna. De rapporterades ju inte nu. Under H1 sjönk de, och då talade man om god nyförsäljning, med vilken de här sedan börjar förbättras. Finns det några tecken på det nu? Finns det något konkret som du skulle kunna öppna upp när det gäller de löpande tjänsterna?

Jodå, det här är en viktig fråga, eftersom de löpande tjänsterna ju är vårt spjutspets. Som vi tänker att vi särskilt skiljer oss med på juridiktjänstmarknaden, och vi tänker själv att vi är en champion inom löpande tjänster på marknaden i Finland, Norden och Baltikum. Vi rapporterar ju de här procentsatserna av försäljningen i våra delårsrapporter eller i delårsrapporten och bokslutskommunikén. Det har vi inte här vare sig i Q1 eller Q3. Men vi följer nog med olika variabler som hjälper till att estimera det här.

Ett mätetal som följs noggrant är antalet nya LD-kunder på de olika marknader vi har, det vill säga Finland. Sverige. Estland. Litauen. Ett annat mätetal vi följer är att utöka de befintliga LD-kundrelationerna. Och ett tredje mätetal, det finns flera. Man följer sedan det motsatta, det vill säga att de befintliga LD-kundrelationerna minskar, och för det fjärde har vi sedan churn, det vill säga att man förlorar LD-kunder.

Och Q3 har varit ett i sig positivt kvartal för oss. Jag har sett att alla de här variablerna har gått i rätt riktning, så att vi jämfört med föregående års jämförelseperiod har lyckats bättre med försäljningen av nya LD:er. Vi har lyckats bättre med att öka våra befintliga. Vi har lyckats bättre med att försvara vår ställning mot att de befintliga minskar, och sedan har också churnen varit mindre. Det här är alltså sådana leading indicators som berättar för mig att en positiv utveckling sker.

Sedan om vi återvänder till vår föregående pratstund, där vi konstaterade att vi då berättade att våra procenttal, det vill säga de löpande tjänsterna av försäljningen, hade gått i fel riktning. Och vår förklaring då var att det föregående året inte var så bra som vi hade velat, att det då gick neråt. Det tar tid innan vi hinner täppa till så att det uppstår. Det är i sin tur en bottennotering, så. En sådan datapunkt skulle jag ha att ge här. att ungefär. Om man skulle jämföra det här senaste kvartalet med jämförelseperioden föregående år, så är vi i stora drag på liknande siffror. Det vill säga att då var vi på väg neråt och nu är vi på väg uppåt igen. Sedan tar det en stund innan vi får hela det kumulativa nyckeltalet att återhämta sig. Riktningen är alltså den rätta och tecknen är positiva.

Det har alltså skett någon slags vändning där. Jag måste försäkra mig om en sak till. När du talar om den där vändpunkten på ditt eget sätt, talar du då om andelen av försäljningen eller i absoluta tal?

Det här var. Den här jämförelsen med föregående år. Gällde andelen av försäljningen. Men sedan å andra sidan de som vi mätte nyss, att man skaffar nya kunder och växer och minskar och förlorar, så även i absoluta eurosiffror, om vi mäter den bundna försäljningen utifrån det, så har utvecklingen varit positiv.

Mycket bra. Om man tittar på den här relativt korta rapporten, så finns det. Kanske de intressantaste punkterna är den landsspecifika utvecklingen. Utmärkt tillväxt för Sverige, över 20 % av försäljningen. Uppåt. Kan du på något sätt bryta ner varifrån den här tillväxten kommer? Är det nya kunder eller tillväxt bland befintliga kunder? Eller möjligen något annat?

Jo, den större bilden gällande Sverige har varit sådan att vi hade. Vi hade ett svårt föregående år i Sverige, och historien för det föregående året såg ut som så att året började helt ok. Och sedan ännu 2025, och sedan såg vi en försvagad utveckling. Mot slutet av året slutade vår verkställande direktör, och sedan inledde jag själv som interim vid sidan om min egen tjänst i händelse i höstas, och sedan tog det ända till mars i år innan vi fick Victoria Svedmark att börja som vår nya chef i Sverige. Och nu har årets trend varit den motsatta jämfört med i fjol. Det vill säga att vi sedan började. Vi hade ett ganska svagt första kvartal i Sverige, och det andra var redan starkare, och det här tredje. Det är enligt mig trevligt att det följer samma berättelse som det andra kvartalet, att det visar på en förstärkning.

Varifrån har tillväxten i Sverige kommit? Den har kommit både från befintliga kunder i Sverige som har ökat sina inköp, och marknaden har också varit ganska bra för juristerna i Sverige. Sedan har tillväxten också åstadkommits genom vår LD-försäljning i början av året, som sedan börjar göda de följande kvartalen. Och nog fick vi nya kunder under Q3 i sin tur. Också i Sverige. Den här återhämtningen i Sverige har alltså varit ganska bred, och vi ser detta som ett gott tecken hittills.

Sedan frågade du ännu om koncerninterna, så att säga gränsöverskridande tjänster, och det har också fortsatt på ett positivt sätt. Om vi hade rapporterat med vårt tidigare elimineringssätt, så hade tillväxten i Sverige varit ännu kraftigare än vad den ser ut nu i procent.

Okej, intressant. Det här skulle faktiskt ha varit min nästa fråga. Effekterna av den här ändringen av beräkningsmetoden generellt sett. Men var det så att Sverige skulle ha varit ännu starkare? Finland skulle ha varit lite starkare. Och sedan i Baltikum påverkade det negativt, eller snarare än att jag låter dig tala, så ska jag inte.

Vi har konstaterat förut att du är. Du är skicklig på att estimera våra siffror utifrån. Den analys du just gjorde hör till samma kategori. Harri berättade om de här siffrorna i samband med vår tuloksträff nyss, och i Sverige, med vårt gamla beräkningssätt där de här elimineringarna inte gjordes från landssiffrorna, så skulle vi ha haft ungefär 4 procentenheter mer tillväxt i förhållande till de 20 procents tillväxt som nu rapporterades. I Finland skulle vi också ha visat lite snabbare tillväxt och sedan i sin tur i Baltikum åt det andra hållet.

Det här är klart nu. Nu gjorde vi den här ändringen och tanken är sedan igen att vi. Det här är nu en engångshändelse att vi behöver diskutera den här ändringen, eftersom vi givetvis kommer att fortsätta på det här nya sättet. Och det vill jag nog säga att det i sig är ett lyckligt problem att de här elimineringarna görs. Vi arbetar mer och mer med EU-reglering. Och om man tänker på sådana typiska internationella kommersiella avtal, så är det sådant där man i allt högre grad kan tänka sig att en finsk kund inte alltid nödvändigtvis betjänas av en finsk jurist, utan också en svensk eller litauisk jurist kan ha precis samma yrkesskicklighet. Eller en företagskund som är verksam i Stockholm kan sedan betjänas av en kollega från Litauen. Och vi vill uppmuntra till ett sådant gränsöverskridande samarbete och upplever att det effektiviserar och tillför mer kvalitet till vår tjänst. Och ju mer de här elimineringarna förekommer, desto nöjdare är jag.

Jag förstår. Det visar att Östersjöstrategin fungerar. För att återgå till Sverige ännu, måste jag ändå fråga, kan du kommentera Sveriges marginalutveckling över huvud taget? Naturligtvis för tillväxten den säkert i rätt riktning, men gällande om detta är hållbart, har rekryteringsplaner redan gjorts? Gör man investeringar på förhand? Tas det nu in kostnader för den nya tillväxten också? Var ligger vi till?

Vår finansiella målsättning på medellång sikt är den här rule of twenty som Inderes har gjort känd, det vill säga omsättningstillväxten i procent plus justerad EBITDA-marginal. Vi vill att den på medellång sikt ska uppgå till minst 20. Och på Fondia tänker vi att vi tillämpar detta på olika sätt i olika länder, och vi ser Sverige som en intressant tillväxtmarknad där vår primära målsättning ändå är att växa med bibehållen rule of twenty. Det innebär i så fall att till exempel på rekryteringsfronten agerar vi mer proaktivt i Sverige än vad som är fallet i Finland till exempel. Och i vårt senaste samtal med dig pratade vi ju också om de rekryteringar vi har gjort. Vi konstaterade att vi då hade tagit in flera jurister till Sverige, och tanken är att fortsätta på samma sätt. Rekryteringarna sker alltså proaktivt i Sverige, och vi tror att det är smart att investera i tillväxt på det här sättet där genom att ta på oss mer kostnader, vilket sedan i framtiden också kommer att synas som en bättre vinst. Sedan någon gång när det är dags att lätta lite på foten från tillväxtens gasell.

Jag förstår. Ska vi kort också behandla Baltikum i detta sammanhang? Har rekryteringarna fortsatt där? Även om tillväxtsiffran såg lite svagare ut så fanns det delvis en revidering bakom detta. Uppenbarligen. Eller egentligen kanske det att det där Q3. Förra året växte vi ju kraftigt, och sedan dess har tillväxttakten hållit sig hög, så är det här också en marknad som ni vill satsa på och få att växa till en tredje stöttepelare?

Visst tror vi på Baltikum. Och när man tänker på rekryteringar och tillväxt i Baltikum har vi snarare haft en period av förändringar bakom oss där, i stället för en period av tillväxt genom rekryteringar, och det gäller i synnerhet Litauen. Där i Litauen bytte vi landschef efter sommaren. Lukas Vytauskas tillträdde som Litauens nya chef och. Sedan håller Lukas som bäst på att forma om teamet, vilket alltid sker när en ny landschef tillträder, och vi tror på tillväxt i Baltikum.

Men samtidigt måste man inse att om den svenska marknaden är två och en halv till tre gånger så stor som den finska, är den estniska marknaden ungefär 20 procent och den litauiska marknaden ungefär 50 procent av den finska. Så vi anser nog att det lönar sig att satsa ännu mer tillväxtresurser på den svenska marknaden och på att lyckas där.

Det är tydligt. Nåväl, låt oss gå över till hemlandet Finland. Hur ser helhetsläget ut här nu då? Om vi tänker på det. Om jag minns rätt var tillväxten i stora drag 5 procent och på en riktigt god nivå, men marknaden ger säkert också draghjälp nu. Och sedan har man här befunnit sig. I ett läge där man bara rekryterar vid behov, så gäller detta fortfarande? Och hur ser du på utvecklingen av Fondias marknadsandel här?

Det var så här. I fredags förra veckan publicerade Talouselämä sin färskaste affärsjuridiska översikt, och när man följde nyckeltalen där. Den allmänna bilden som tidningen rapporterade om fjolåret var att affärsjuristerna hade haft ett riktigt bra år. Och sedan i förhållande till den stämning som rådde i den tidningen. Och å andra sidan i förhållande till branschens siffror har vi varit en underpresterare i Finland år 2025, och jag var inte nöjd när jag såg att om vi året innan var Finlands elfte största aktör mätt i omsättning, så var vi nu på elfte plats. Marknaden hade alltså vuxit snabbare i förhållande till oss. Och visst visade vi ju ingen tillväxt i Finland förra året.

Jag anser att vi nu befinner oss. Vi har nu återgått till en bana med måttlig tillväxt. I Fondias strategi. Om vi nyss talade om rule of twenty och att Sveriges uppgift är att betona den tillväxten i det avseendet. På den svenska trendens område. I Finland tror man på en något måttligare tillväxt än i Sverige, men samtidigt denna rule of twenty, som alltså handlade om omsättning. Omsättningstillväxt i procent plus justerad EBITDA. Tillväxtprocenten. Den kan tillämpas på olika sätt. Att prioritera tillväxt på bekostnad av lönsamhet. Eller tvärtom. Finlands uppgift är då att se till att vi har en sådan lönsamhet att vi sedan kan finansiera alla våra tillväxtprojekt. Och det leder i sin tur till att till exempel i Finland rekryterar vi inte på samma proaktiva sätt, utan rekryterar mer efter behov. Sedan i takt med att vi vinner nya kunder. Om vi tänker oss.

Sedan när det gäller Finland, kanske genom de här strategiska projekten. Hur skulle du beskriva framstegen nu när det gäller att i praktiken effektivisera eller höja debiteringsgraden med hjälp av detta? Det skulle den kanske kunna ge svar på. Jo, omsättningen växte ju snabbare än antalet anställda, antagligen även i Finland, vilket är en riktning åt rätt håll. Men hur skulle du själv beskriva framgången i denna process och vilka åtgärder kan eventuellt vara att vänta?

Jag skulle vilja beskriva det som så att även i det avseendet går det åt rätt håll, det vill säga att vår omsättning per jurist har ökat. Jag är dock inte nöjd med den nivå vi befinner oss på för tillfället. Och det här är ett tema som vi visst har diskuterat tidigare också, men eftersom jag tänker på det varje dag tar jag mig friheten att prata lite om det här.

Vi verkar ju till övervägande del med fasta kostnader. Den största kostnadsposten. Visst är det personalkostnader, och härnäst kommer lokaler och sedan IT och därefter allt möjligt annat. Och när vi sedan lyckas öka vår omsättning går den extra omsättningen nästan oavkortat direkt till EBITDA-raden. Och om man sedan funderar på saken består vår omsättning egentligen av antalet jurister. Gånger de klientarbetstimmar som juristerna utför. Gånger timpriset. Inom alla advokatbyråer tillämpar man fortfarande timprismodellen i ganska stor utsträckning.

Även om vi upplever tryck på annat håll säger en sådan här grov formel skriven på en servett att varje minut som vi får varje jurist på Fondia att utföra mer klientarbete under varje arbetsdag innebär ungefär 100 000 euro i omsättning och därmed nästan samma summa direkt på EBITDA-raden. Och jag anser nog att vi inte behöver förlänga våra arbetsdagar på ett sådant sätt att vi kan arbeta 15 minuter mer för kunden per dag eller en halvtimme eller något liknande. Och om man räknar på detta skulle vi ligga på en och en halv miljon eller tre miljoner, och i förhållande till det har vår produktivitetsutveckling hittills varit ganska blygsam. Det här är något som vi arbetar med varje dag. Det hänger ihop med nya verktyg som vi arbetar med, men det inbegriper också ett mer ambitiöst ledarskap än tidigare. Inom expertarbete.

Vad skulle du säga är det största motståndet när det gäller att få in fler minuter på ett eget sätt? Vad är det som bromsar upp den här processen så att vi kommer framåt? Många investerare skulle väl ändå önska att framstegen gick snabbare för närvarande.

Det snabbaste sättet att nå framgång i det här avseendet är att kunna radera bort svinn. Vad är det som händer? Om vi tänker på en jurists arbetsdag. Jag har själv arbetat med klientarbete som kollega till juristerna under hela min karriär, och det ligger mig varmt om hjärtat. Nå.

Om du tänker på en person som arbetar som jurist en hel dag, man kommer till jobbet på morgonen och sedan fram till lunchen har man utfört en del klientarbete och på eftermiddagen utför man mer. Och ibland infaller en sådan dag då man arbetade i åtta timmar, men endast tre timmar registrerades som sådant. Bokningar som sedan görs från små bäckar för flera olika klienter typiskt under dagens lopp. Och under en annan arbetsdag blev det sex. Och här finns det två fenomen som inverkar väldigt mycket.

Det första är en sådan sak som själva tidsredovisningsdisciplinen, att de här rutinerna för tidsredovisning, att registrerade jag mitt arbete från förmiddagen innan jag gick på lunch, och å andra sidan, registrerade jag hela dagens arbete innan jag sedan åkte hem. Det låter enkelt. Att det alltid skulle bli så. Sedan är vi ju till naturen funtade så att när vi har bråttom kan det hända att det blir ogjort. Och om man först gör tidsredovisningen till exempel på fredagen i veckan och börjar minnas vad allt man gjorde under den här veckan, glöms en del saker bort, och det är förödande för oss och syns sedan tydligt på lönsamheten.

Och den andra saken har att göra med människors tillvägagångssätt. Många människor är kritiska mot sin egen yrkesskicklighet, och de kan ha utfört tre timmars arbete på förmiddagen och sedan gått på lunch. Den ena funderar på om någon skickligare jurist kanske skulle ha gjort detta på två timmar. Och kan jag bokföra alla de tre timmarna som klientarbete? Eller bokför jag två timmar på klienten och en timme på studier? Och det här är också en sådan sak som vi måste kunna leda bättre. Det räcker gott och väl för oss att vi blir av med det här svinnet, så skulle företagets siffror kunna se helt annorlunda ut. Visst vet jag att jag inte är den enda som vet det här, och många har försökt tidigare. Det är ett hårt, dagligt arbete att utveckla kulturen vid sidan av sådana här saker, och det finns inga genvägar till det.

Det kan man kalla tur. Nå, den som väntar på något gott väntar inte för länge. Du nämnde lite om marknaden, att juristmarknaden är god. Om jag har uppfattat det rätt är det en riktigt bra mängd företagsförvärvsaktivitet och transaktioner i mid-market för närvarande. Har det goda flödet av enskilda uppdrag från början av året fortsatt? Och å andra sidan, vad kan du kommentera om Q4 nu, eftersom det garanterat har kommit in anbudsförfrågningar eller liknande dit?

Det goda flödet på sidan för enskilda uppdrag har fortsatt hos oss och vad jag vet även på marknaden i övrigt. Juristerna har det ganska bra ställt för tillfället, och det är positivt att vi får anbudsförfrågningar. Om man funderar på vilka vi utför enskilda uppdrag för, så är de kunder vi har inom våra löpande tjänster naturligtvis närmast till hands. En kund som köper juridiska avdelningstjänster av Fondia och till exempel vill köpa ett annat företag har lätt att ta kontakt med oss, och så utför vi uppdraget som ett enskilt uppdrag för den här kunden inom de löpande tjänsterna.

Men sedan får vi dem också genom helt direkta inbound-kontakter. Sedan drar vi också in olika finansieringsrundor från marknaden genom aktiv försäljning. Företagstransaktioner. Fondias jurister verkar i skiljeförfaranden både som jurister och som skiljemän, det vill säga mer traditionellt juridiskt arbete, och vi har en sund mängd. För tillfället verkar det finnas anbudsförfrågningar.

Sedan i samma andetag vill jag säga att jag också läser affärstidningar om hur de där räntorna utvecklas, och jag är medveten om att sentimenten kan förändras ganska snabbt på marknaden också. Det syns alltså väldigt långt in i framtiden när det gäller de här enskilda uppdragen. Men för tillfället ser lägesbilden enligt min mening god ut när vi rör oss mot slutet av året.

Om man tänker på er helårsguidning, så ligger ni ju väldigt bra till på den banan, men det kräver ändå en bra prestation. Från Q4, som helt klart är ert viktigaste kvartal. Vi fick redan en liten känsla för att det finns anbudsförfrågningar. Tidigare fanns det kanske. Så har det alltid gått till det här året. Hur självsäker är du för tillfället på att Q4 också blir bättre än jämförelseperioden eller åtminstone på samma nivå?

Om jag utgår från min lägesbild av Q3:s interna form, alltså vad som hände under de tre månaderna, så var det så att augusti inleddes lite lugnare än tidigare. Det kan bero på att man nu börjar märka av att vi i Finland och i norden överlag lägger mer betoning på våra sommarsemestrar i augusti än tidigare. Men visst inleddes augusti lite lugnare, och å andra sidan var september riktigt uppmuntrande. Och om man sedan funderar på denna uppmuntrande september, så ger den enligt mig rätt att förvänta sig att vi då skulle ha riktigt goda förutsättningar för verksamheten även under slutet av året. Jag skulle förvänta mig att en sådan här verksamhetsmiljö i september nu multipliceras under oktober och november. Typiskt bra arbetstid för jurister. December är tudelad. Det goda med den är att kunderna i regel vill ha alla projekt färdiga före julhelgerna, så då blir det mer arbete gjort. Men i nästa andetag. Börjar våra egna människors julledigheter därifrån i sin tur trycka på. Men jag förväntar mig ett helt okej Q4 för vår del.

Klart fall. Man kan ju såklart inte kommentera det helt exakt enbart till oss här. Låt oss gå vidare till personal- och kundnöjdhet. Ni publicerade färska siffror nyligen. Låt oss börja med det svagare, det vill säga personalnöjdheten, där eNPS sjönk till fjorton. Inte direkt ett dramatiskt fall, men nivån lämnar en hel del övrigt att önska. Och detta är ju ändå ett av nyckelprojekten i er strategi. Om jag inte tar fel. Hur skulle du beskriva detta och vilka orsaker ligger bakom? Man hade väl ändå velat visa på en positiv trend även här.

Det hade man velat. Jag är ju nu för andra gången i mitt liv vd för Fondia. Den första var 16 år tidigare än denna. Den andra började under den första vd-perioden. Vi var enligt Great Place to Work-undersökningen Europas bästa arbetsgivare inom juridisk service, och det är något som jag skulle vilja vara med och skapa.

Och nu under denna andra period såg man förra året en eNPS-siffra som jag tyckte var svag. Och sedan måste jag säga att när den i år var ännu svagare, så väckte den mig sannerligen. Jag hade väntat mig en utveckling åt ett annat håll, och jag är inte nöjd med den nivå vi befinner oss på. Därefter har jag fått fundera en hel del på saken.

I sig har siffran gjort sitt jobb på så sätt att den har satt igång tankeverksamheten, och utan att jag försöker bortförklara mig vill jag ändå berätta om ett fenomen som ligger bakom, att vi i stort sett under hela den här tiden som jag har varit på Fondia på nytt, så har vi medvetet velat förändra vår företagskultur, och vi brukar själva tala om att vi länge har varit en high care-organisation här, vilket vi vill fortsätta vara, men vi vill vara high care, high performance. Vi tror att vi samtidigt kan bry oss om våra människor, men vara mer krävande när det gäller till exempel mängden klientarbete per dag. Eftersom vi vet att det ryms med god marginal. Och samtidigt som vi har ställt högre krav på oss själva. Här på Fondia har vi bytt ut informationssystem och utbildat människor i att använda dem. Och en sådan här förändring skapar alltid obehag.

Och sedan när jag dessutom beaktar det faktum att vi ju rapporterar våra översikter över personalnöjdheten till marknaden och i synnerhet detta eNPS-tal. Och vi har ju dessutom tiotals andra mätare där, så bland de andra mätarna hittar man då trender åt rätt håll. Vilket detta NPS inte var? De ger mig uppmuntran. Och nog tror jag själv att vi gör de rätta sakerna. Vi måste ge det tid. Så att det i sin tur också syns i det. I form av en ökning av eNPS-siffran. Men jag är inte alls stolt över det. Siffran, för att säga det rakt ut. Nu när vi pratar här.

Nå, över kundnöjdhetssiffran är du väl ändå stolt. NPS 82. Men jag vänder väl på detta också till något negativt. Är ni för snälla mot kunderna? Och betyder inte detta att om de är så här nöjda, så skulle man möjligen kunna skicka iväg en tilläggsfaktura eller prishöjning?

Detta NPS. Ursäkta, detta NPS-tal. Jo, Juha, en nummerorienterad analytiker som du intresserar sig för att förutom att vi fick glada nyheter i form av en förbättrad siffra, så baserar den sig också på ett betydligt större urval än förra året. Det vill säga man kan tänka sig att det är en ännu tillförlitligare siffra än den från förra året, och det har sannerligen skänkt oss glädje, och vi ser att vi lyckas med vår kundservice.

Jag tror att vårt tjänstekoncept har en förtjänstfull inverkan här. Det allra viktigaste är dock fortfarande. Förtroende uppstår mellan människor, oavsett vad man använder. En avgörande faktor i dag.

Och sedan när det gäller denna prissättningskraft. Så om man tillåter, skulle jag kunna berätta att det. Förresten, från min tid på advokatbyrå minns jag när jag som ung jurist var på en byrå, och det fanns en mycket erfaren advokat där som på måndagsmötena sa att det är nog så att. Det klagas alldeles för lite på våra fakturor, och det var det. Ett tecken på att vi är för billiga. Och jag kan väl konstatera samma sak beträffande Fondia, att vi väldigt sällan får reklamationer om att våra fakturor skulle vara en negativ överraskning.

Sedan återigen storleksmässigt, och återigen om man tittar på Talouselämas juristtabell. Den publicerades alltså i i fredags i tidningen, och där är ett nyckeltal omsättning per jurist. Så syns det att vi nog är ganska mycket billigare än den traditionella marknaden. Och det vill vi till viss del också vara. Men en del av det är återigen sannolikt sådan ineffektivitet som vi måste åtgärda.

Visst var det trevligt att vi lyckades vända även denna siffra till något lite negativt?

Jag tror alltid på sådant tänkande som bad news is good news, att när man gräver och hittar problem, så kan man förbättra verksamheten genom det. Så detta var en bra framstöt i den riktningen.

Nå, i det här skedet intresserar sig investerare naturligtvis redan för utsikterna för nästa år. Ni har visserligen det viktiga Q4 framför er, men man kan säkert redan skissa på drivkrafterna även för det. Ni har ju detta rule of twenty-mål. Är nästa år det år då ni på helårsnivå realistiskt kan uppnå eller nå det?

Under förutsättning att Q4 nu går i enlighet med våra förväntningar, så kommer vi att gå in i nästa år från starkare positioner än vi gick in i det här året. Och vid sidan om siffrorna har vi gjort en hel del grundläggande förbättringsarbete. Vi har format om vår organisation här, vi har tagit i bruk nya verktyg och så vidare, gjort strategiarbete, sökt en klarare riktning, och jag tror att det är sådana saker som kommer att ge oss en bättre start.

Sedan i sig detta rule of twenty. Det är förvisso så att det alltid är svårare att visa tillväxt i omsättningen ju högre upp man startar. Och å andra sidan har vi fått lönsamhetsutvecklingen i en positiv riktning under hela det här året. Så av dessa ingredienser tror jag att vi skulle kunna koka ihop en sådan soppa för nästa år att jag skulle vilja påstå att rule of twenty uppnås redan nästa år. Det är. Det är en utmaning för oss, men det skulle nog kunna vara möjligt. Det ger jag. Jag ger inte detta som guidning för nästa år, men konstaterar att det finansiella målet på medellång sikt är avsett att uppnås.

Det är tydligt. Finns det några negativa drivkrafter som du ser för tillfället, om man tänker på det här året och sedan nästa år, eftersom det utgångsmässigt för tillfället ser ut som att sakerna rör sig åt rätt håll. Men finns det några tydliga bromsar som eventuellt kan dyka upp?

Det pratas förstås mycket nu om den teknologiska transformationen inom vår bransch, att vad kommer AI att göra för juristerna? Jag själv också. I min juristroll använder jag numera aktivt i praktiken allt jag gör. Dessa moderna verktyg, till största delen Legora då, som vi har som huvudverktyg i bruk, och en sådan negativ drivkraft som vi ser för tillfället är att även om till exempel arbetsrätt är ett sådant område där vi tydligt ser att det finns sådana saker som man tidigare frågade oss om råd kring, men som man inte frågar om i dag. Och vi tror att en av de bakomliggande orsakerna är att kundernas HR-avdelning betjänar sig själva med hjälp av AI.

Sedan å andra sidan ser vi att när man kontaktar oss, har kunden redan själv funderat på saken till en viss punkt. Då med Copilot och då med Cloud och då med vad som helst. Oftast för det sakerna åt rätt håll, men ibland känns det som att det vore enklare att börja från ett rent blad än utifrån det här alstret som AI har producerat. Det vill säga arbetet förändras till den delen.

Om jag sedan tar in ett annat perspektiv, så har jag själv också varit med i en intervju och intervjuat företagens bolagsjurister, och där identifierar man ett sådant fenomen att det med artificiell intelligens är så lätt att producera allsköns dokumentation i organisationen och att det görs mycket mer än någonsin tidigare. AI kan dock inte sedan ta ansvar för arbetsresultatet, så det behövs en ansvarig person och den skickas då till företagets egen jurist. Att kan du läsa igenom och säga att det här är okej, och de här olika policysarna och avtalen och annat finns det ännu mer av. Och sedan har de här in-house counsel-personerna ännu mera jobb, och det skapar i sin tur möjligheter för oss.

Men jag skulle säga att den här första sidan av AI är en sådan bromsande faktor, att det finns en del saker som kommer att försvinna som marknad, men det ersätts av nytt. Och sedan den andra saken då? Visst, om ränteuppgången skulle fortsätta härifrån och framåt, om den börjar bromsa upp företagsförvärvsaktiviteten, revideringar i företagen och annat, så kan det vara något som sedan påverkar våra tjänster på ett bromsande sätt.

Så är det säkert. Tack för de här kommentarerna och lycka till i framtiden!

Tack Juha.