Börsnedgången kan ge konsumtionen en detox-kur
Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 15.4.2025 kl. 20:13 CEST. Observera att den automatiska översättningen av innehållet för närvarande endast täcker den text som visas här och kan innehålla fel. Du kan ge feedback gällande kvaliteten på översättningarna och eventuella fel här.
Donald Trump verkar inte bry sig om börsnedgången den här gången som president, men kanske borde han göra det. I värsta fall ger det också konsumtionen en detox-kur.
De senaste veckorna har varit skakiga på aktiemarknaden, och hela året har börjat svagt på Wall Street. Tullar hotar att göra investerare nervösa, eftersom effekterna fortfarande är höljda i dunkel och bara kan gissas.
Å andra sidan kan själva börsnedgången utlösa en negativ effekt på konsumtionen på grund av förmögenhetseffekten. Under coronapandemin gav stimulans och stigande förmögenhetspriser enligt uppgift en kraftig skjuts åt konsumtionen i USA. Bloomberg rapporterade då att förmögenhetseffekten, det vill säga stigande förmögenhetspriser och dess inverkan på konsumtionsefterfrågan, förstärktes till den starkaste på decennier.
Det är värt att äga, särskilt när börsindex och bostadspriser stiger, men när de vänder nedåt blir förmögenhetseffekten också negativ, vilket signalerar en minskning av konsumtionen, och om börsnedgången fortsätter kan vi vara mitt i en sådan vändning. Förmögenhetseffekten förstärks ytterligare av att särskilt finansiella tillgångar är koncentrerade till den rikare delen av befolkningen, och de utgör också den största delen av konsumtionen. Wall Street Journal rapporterade i februari att konsumtionen för de rikaste 10 % (hushåll som tjänar över 250 000 dollar per år) redan stod för hälften av den totala konsumtionen under hösten 2024. Artikeln konstaterar träffande att "de rika har aldrig varit rikare, konsumerat mer och ekonomin har aldrig varit mer beroende av dem".
Källa: WSJ
Förmögenhetseffekten är ett relativt flitigt forskningsområde inom ekonomi, och baserat på de studier jag har gått igenom framträder ofta två saker: 1) förmögenhetseffekten är generellt sett starkare i bostadsförmögenhet än i finansiell förmögenhet och 2) i USA är förmögenhetseffekten starkare än i Europa. Det senare förklaras till exempel av att amerikanska hushåll har pensionsfonder i aktier och fonder. Det finns en bred skala av resultat om storleken på den första, och i vissa fall kan finansiell förmögenhet ha en betydande inverkan på konsumtionen. Till exempel fann en forskningsrapport publicerad av NBER 2019 att den marginella konsumtionsbenägenheten per dollar av aktieförmögenhet är 3,2 cent per år. Det skulle innebära att om aktieförmögenheten minskade med 10 000 dollar skulle konsumtionen minska med 320 dollar. Vid första anblicken är summorna inte särskilt stora, men när de multipliceras över hushåll börjar de redan kännas i den totala konsumtionen. Konsumtionsdata för de närmaste månaderna kommer att visa hur förmögenhetseffekten slutligen realiseras i ekonomin.
