Enligt de flesta mått är svenskarnas sparande, precis som Ida Nordenadler, privatekonomisk analytiker på SEB skriver: en framgångssaga. En framgångssaga av så stora mått att EU ser Sverige som ett föregångarland vid uppbyggnaden av strategin, för att göra européerna mer ekonomiskt kunniga och för att ta fram en modell för hur spar- och investeringskonton kan byggas upp.

Kommissionen har inte fel. Enligt Nordenadler är Sveriges privatspararbas, det vill säga privatpersoner som sparar i aktier och fonder, bland de allra bästa i världen. Enligt en rapport från European Savings Institute investerar svenskarna uppemot hälften av sitt sparande i aktier. Detta är dubbelt så mycket som snittet i euroområdet. Nästan en fjärdedel av alla svenskar äger aktier direkt i börsnoterade bolag och runt 70 procent fondsparar.


Bild 1. Fondsparande i Sverige. Ursprungligen tagen från "Svenskarnas sparande - en framgångssaga", Nordenadler, SEB, november 2025

Att svenskarna äger aktier till mer än dubbelt så mycket som snittet i euroområdet är imponerande. Det jag ställer mig undrande till är fördelningen av de aktier som ägs av svenskarna. Ownershifts nypublicerade rapport “Äger pojkar och flickor lika mycket? En ny kartläggning av barns sparande i Sverige 2025”är nämligen mindre munter läsning än ovanstående.

Enligt rapporten är skillnaden i aktiesparande betydande mellan män och kvinnor. Dessa skillnader uppstår redan i ung ålder. Från omkring 11–12 års ålder ökar gapen kontinuerligt, särskilt för aktieinnehav, men mönstret syns inom alla tillgångsslag.

Angående skillnader i aktiesparande genom livet kan man enligt Ownershift dra följande slutsatser: bland barn i åldern 0–17 år äger pojkar och flickor nästan lika mycket. Flickor som grupp äger 49 % av aktiekapitalet i barns egna namn. Vid ung vuxen ålder (18 år) uppstår skillnader. Flickornas andel av aktiekapitalet sjunker till 41%. Pojkar som grupp äger nu redan klart mer. I vuxen ålder fortsätter skillnaden att växa. Kvinnor äger endast 33 % av det privatägda marknadsvärdet i publika aktier – mindre än hälften av männens ägande. 

Varför spelar detta roll och varför ser statistiken ut som den gör?  

För att citera rapporten: ”Att äga är makt. Genom ägande får vi frihet att välja, trygghet i vardagen och möjlighet att påverka samhällsutvecklingen”. Ett ojämlikt ägande påverkar således allt från trygghetskänsla på det individuella planet, till hur samhället ser ut på sikt.

Vad är då förklaringarna till könsskillnaderna gällande sparandet? Enligt rapporten visar forskningen på tydliga könsskillnader gällande finansiellt beteende. Män är mer optimistiska, handlar oftare värdepapper och tar större risker, medan kvinnor har större självkontroll och hellre fokuserar på trygghet.

Enligt forskaren Olle Hammar, (vars forskning berör bl.a. hur normer, beteenden och institutioner påverkar skillnader i inkomster, förmögenhet och möjligheter över livscykeln) tyder forskningen på att finansiella beteenden som etableras tidigt ofta håller i sig länge. Det finns mycket forskning som visar att unga år, och inte minst tonåren, är viktiga för att forma vårt beteende och vår senare livsutveckling.

Därför är det av högsta vikt att man skapar goda ekonomiska vanor i ett tidigt skede av livet, för såväl flickor, som pojkar.

Vad kan man göra?

Det är glädjande att Sverige är bäst i klassen och ett föregångarland gällande sparande. Nästa steg vore definitivt att höja ribban gällande det jämlika sparandet. Alla tjänar på att flickor och pojkar har samma finansiella förutsättningar och det är inte svårt att dra sitt eget strå till stacken.

Ownershift har sammanställt en konkret åtgärdslista på vad som kan göras för att minska spargapet mellan flickor och pojkar.

Till föräldrar är råden konkreta, till exempel:
- Prata med både flick- och pojkbarn om pengar, det stärker den ekonomiska förståelsen.
- Prata med både flick- och pojkbarn om risk och olika sparformer.
- Om barnet får veckopeng, ha en dialog med barnet, om huruvida den ska sparas eller spenderas.

Det finns även råd till andra parter än föräldrar, såsom skolväsendet och politiker. För att ta del av hela listan, läs rapporten: Äger pojkar och flickor lika mycket? En ny kartläggning av barns sparande i Sverige 2025.

Källor: 
Svenskarnas sparande – en framgångssaga | SEB

Äger pojkar och flickor lika mycket? (2025) — Power shift – through ownership