Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-08-06 04:50 GMT. Ge feedback här.

Väderfenomenet El Niño återkommer med några års mellanrum, höjer globala temperaturer, medför kraftiga regn i Sydamerika och orsakar samtidigt torka i Asien. Dess effekter kan även märkas i våra plånböcker.

EZ: Matpriser, %-förändring från föregående år

Källa: LSEG

I ECB:s ekonomiska översikt diskuterades effekterna av extrema väderfenomen på ekonomin redan 2023. I ett avsnitt behandlades El Niño, ett fenomen där ytvattnet i delar av Stilla havet värms upp med minst en halv grad Celsius över det långsiktiga genomsnittet. Då var risken för El Niño hög, och så är den även nu; till exempel förutspår det amerikanska Climate Prediction Centre att El Niño i år kommer att vara den starkaste på 75 år och ger en 81 % sannolikhet för en "mycket stark" El Niño under oktober-december. 

Fenomenet märks särskilt inom livsmedelsproduktionen: på vissa ställen orsakar det värmeböljor och därmed kraftiga regn, och på andra ställen torka. Att förutsäga de regionala effekterna är mycket svårt, men baserat på den historiska analys som presenteras i ECB:s ekonomiska översikt har fenomenet en bred prisdrivande effekt på livsmedel. I översikten nämns att El Niños orsakade temperaturvariationer "har bidragit till nästan 20 % av förändringarna i globala livsmedelspriser sedan 1963, och att en normal El Niño vanligtvis accelererar den reala råvaruinflationen med ungefär 3 procent under 6–12 månader efter dess uppkomst, med den mest betydande bidraget från livsmedelsråvaror". Om El Niño blir kraftig, kan världsmarknadspriserna på livsmedelsråvaror stiga med upp till 9 %.

Källa: ECB

Under 2023–2024 nådde El Niño inte sin starkaste nivå, men orsakade ändå utbudschocker globalt. År 2024 var det varmaste i mätningarnas historia, vilket bland annat orsakade översvämningar som skadade jordbrukarnas skördar. År 2023 var i sin tur det tredje torraste i Panamanalens historia, vilket gjorde att alternativa rutter fick finnas för transporter. Det är svårt att fastställa direkta kopplingar till El Niño i dessa fall, men att extrema väderfenomen blir vanligare är ett faktum. 

Naturligtvis varierar effekterna mycket regionalt om livsmedelspriserna plötsligt stiger. I västländer är effekten proportionellt mindre, eftersom till exempel i USA utgör mat som konsumeras hemma endast cirka 8 % av konsumtionskorgen. I euroområdet är livsmedlens andel större, 19 %, men inkluderar även alkohol och tobak och särskiljer inte restaurangmat i en egen kategori. Efter pristoppen för några år sedan har prisökningen på livsmedel mattats av, och var i juli enligt Eurostat 1,2 % från föregående år. I utvecklingsländer kan däremot livsmedlens andel av konsumtionskorgen uppgå till en tredjedel, vilket gör dem mer sårbara för prisfluktuationer på mat. 

El Niño nämndes också i ECB:s protokoll från junimötet som en riskfaktor för livsmedelspriserna. I inflationsestimaten från juni förväntades livsmedelsprisutvecklingen nå sin topp 2027, men detta berodde till stor del på stigande energikostnader, vilket innebär att El Niño knappast beaktats i dessa.

Källa: ECB

Om en kraftigare El Niño förverkligas, kan vädret under slutet av året dölja en inflationsöverraskning, vilket skulle tära på plånböckerna och tvinga centralbankerna att agera. Därför bör även den medvetne investeraren ta fram sin inre meteorolog och följa nyhetsrapporteringen om El Niño.