Mercosur-avtalet: Länge leve frihandeln

Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-01-12 14:22 GMT. Ge feedback här.

Över två decennier av förhandlingar gav äntligen resultat när EU och Mercosur-länderna (Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay) gjorde framsteg i frihandelsavtalet. Tidpunkten för avtalet är mycket gynnsam, eftersom det visar att tron på frihandel ännu inte har försvunnit på grund av protektionism i alla delar av världen.

Det länge förhandlade Mercosur-avtalet är inte obetydligt, eftersom det omfattar ett område med över 700 miljoner människor i Europa och Latinamerika, och avskaffar tullar mellan länderna med nästan 90 procent. Samtidigt möjliggör det försäljning av europeiska industriprodukter till ett mer konkurrenskraftigt pris, och å andra sidan en ökad import av jordbruksprodukter. Avtalet ska ännu ratificeras av EU-parlamentet.

Man har tvingats göra eftergifter till de franska bönder som kraftigt motsätter sig avtalet: enligt tidningen Politico har kommissionen lovat europeiska bönder ytterligare 45 miljarder i stöd om de kan fås att ställa sig bakom Mercosur-avtalet. Dessutom är många av EU:s jordbruksprodukter, såsom italiensk parmesanost eller franska viner, fortfarande starkt skyddade från import. Även i övrigt är kvoterna branta även efter frihandelsavtalet: till exempel är importkvoten för nötkött enligt Politico begränsad till ungefär 1,6 % av EU:s totala konsumtion. För fjäderfäkött är kvoten ännu mindre, 1,4 % av konsumtionen, vilket motsvarar ett par kycklingbröst eller hamburgare per år per EU-medborgare. Baserat på siffrorna skulle det inte ske någon "köttlavin" till EU-länderna.

För den tyska bilindustrin kan avtalet ge en liten anledning att fira. Sektorn har lidit i konkurrensen med bland annat kinesiska elbilar, men i och med den gradvisa avvecklingen av tullar (nu 35 %) kan bilhandeln få ny fart från Sydamerika. Den tyska bilindustriföreningen VDA meddelade omedelbart efter att förhandlingsresultatet offentliggjorts i ett eget pressmeddelande, där de påminde om vikten av export och betydelsen av Mercosur-länderna: år 2024 tillverkade Tyskland 524 000 personbilar i Brasilien och Argentina, men exporten till dessa länder uppgick endast till 25 700. Andelen är mycket liten i förhållande till Tysklands totala produktion, som var 4,1 miljoner fordon år 2024. Potentialen för branschen är alltså stor, och den tyska bilindustrin är en av vinnarna i avtalet.

Hur är det med Finland?

I avtal som omfattar hela EU är Finlands andel av handeln med Mercosur-länderna naturligtvis också av intresse. Hittills har den varit liten: enligt tullens utrikeshandelsstatistik var Argentinas andel av Finlands totala export i januari-oktober 2025 0,1 %, liksom av importen. Brasiliens andel var något större, 0,6 % av importen och 1,0 % av exporten. För Paraguay och Uruguay avrundas andelarna till noll. Naturligtvis erbjuder avtalet tillväxtpotential även för Finlands export, och indirekta positiva effekter kan ses till exempel via en betydande handelspartner som Tyskland. Den största vinsten ligger dock sannolikt i politiken, det vill säga att samarbete kan uppnås även mitt i handelskrig.