Välkommen till Inderes-TV! YIT publicerade sitt Q3-resultat i morse, och jag har företagets verkställande direktör här på en intervju med anledning av det. Hej Hej, Heikki! Hej. Skulle vi kunna gå igenom huvuddragen för kvartalet ur ditt perspektiv? Det gör vi gärna.

Vi publicerade verkligen ett kvartalsresultat, och försäljning växte, vinst förbättrades, orderstocken växte och kassaflödet var positivt. Det är alltså de centrala höjdpunkterna för kvartalet, ganska starkt.

Ni smalnade också av er guidning för det operationella rörelseresultatet. Nu tror ni att det landar på 80–90 miljoner euro. Vilket segment är den största variabeln i bakgrunden här? Gällande den övre och nedre gränsen för guidningsintervallet under det sista kvartalet.

Vi inledde ju året. Om man tänker på, det vill säga från 70 till 100, vilket är relativt brett, och det speglar en viss marknad som vi har, det vill säga boende i Finland, och hur helheten för boende i Finland utvecklas under hela året, och det har varit det där frågetecknet. Nu efter det tredje kvartalet ser vi ganska väl hur hela det här året kommer att se ut. Och samtidigt smalnade vi av den nedre och övre gränsen nu till 80–90 miljoner, och med den. Utsikten fortsätter vi sedan med fram till slutet av året.

Men de entreprenadlevande segmenten utvecklas relativt balanserat. Man skulle väl kunna sammanfatta det som att i boendesegmentens resultat är detta Q4:s bostadsförsäljning.

Naturligtvis är variationen i konsumentefterfrågan den enskilda faktorn, om man tänker efter. För närvarande, när vi har gått över till en färdigställelsegradsorienterad vinstavräkning, finns det ju inte längre sådana enskilda bostäders eller objekts färdigställanden som är lika kritiska för vår vinstrapportering som vi hade till exempel i den tidigare rapporteringen. I den tidigare rapporteringen. Men nu är det så att hastigheten på bostadsförsäljningen, hastigheten på bostadsproduktionen, det påverkar ju naturligtvis boendesegmentens prestation i den vinstavräkningsbaserade rapporteringen.

Javisst. Om jag minskar rätt uppskattade ni att effekten av vårens effektiviseringsåtgärder kunde påverka resultatet positivt med 7 miljoner euro redan i år. Syntes det redan i Q3-resultatet?

Det syns i det finländska boendet, det vill säga det försämrades naturligtvis jämfört med föregående år, men samtidigt sjönk vår försäljning fortfarande med 35 % från jämförelseperiodens kvartal. Men vår vinst och vår situation förbättrades från Q2 och framåt. Där jobbar teamet hårt för att vi först ska nå den nivån där vi går runt och därefter kan satsa på en bättre riktning. Vi ser ju naturligtvis att vi har ganska svåra år bakom oss. Vi har sett att där finns. Där har nu på sistone dessutom detta stödda boende, den totala volymen sjunkit, investerarefterfrågan har länge varit mycket låg. Men ännu mindre har det startats nya bostadsprojekt där, och nu är vi i mycket stor utsträckning beroende av konsumentefterfrågan när det gäller hur den affärsverksamheten bedrivs i Finland för närvarande.

Javisst. Om vi först går till Boende CEE i alla fall, startades endast ungefär 150 bostäder under Q3. Ni räknar med att dessa bostadsstartar nu tyngs ned på Q4, flyttas alltså en betydande del av bostadsstartar från Q3 till Q4?

Nja, kanske inte direkt. Man kan inte säga att det flyttas, utan det rör sig om vissa. Som du sa, precis så. Det vill säga under Q4 ser vi att vår aktivitet är på en mycket högre nivå. Och det handlar snarare om hur snabbt vi har kunnat få projekten till det skede där de startar, att marknaden är lämplig för oss, och vi förstår att en central sak för att fortsätta den goda trend vi har är att få i gång de nya starterna där nu under det fjärde kvartalet, men också kraftfullt nästa år.

Och vi har ju ändå som målsättning att fördubbla den affärsverksamheten från vår nivå år 2024. Och nu under Q3 växte försäljningen med 10 %, och vår målsättning är ju 15 %. Så visst uppmuntrar detta naturligtvis också oss. Att sedan bara öka takten. När vi är på en gynnsam marknad, så opererar vi.

Javisst. Under Q4. Ni förväntar er att nästan 1 000 bostäder blir färdiga. Boende CEE, tror du att de accelererade starterna kan ersätta det bestånd som försvinner i och med färdigställandena?

Nå, vi tittar på de rullande 12 månaderna och sedan på vilka startmöjligheter som finns där. Vi har ibland tydligt accelererat överförsäljningen under vissa kvartal, medan vi i andra har blivit lite efter, men som helhet är vi definitivt på den tillväxtvägen. Vi måste även i fortsättningen ha förmågan att vara det.

Kan du ytterligare utveckla vilka flaskhalsar som ligger bakom? Vad gäller dessa starter?

Det handlar i regel om tillståndsgivning. Det har med det att göra. Bygglov, som i Finland för att vara helt ärlig är ganska okomplicerade, faktiskt ganska snabba. Och det finns ganska mycket osäkerheter. Kanske också tidsförskjutning gällande när man får byggloven för projektet och kan sätta igång dem, det är mer det som är frågan gällande CEE.

Javisst. Om vi sedan går över till Boende Finland. Marknaden verkar fortfarande ganska dyster. Men ni höjde utsikterna på kort sikt, vad ligger bakom det här?

Jo, och visst, om vi tittar på det, så projicerar vi två saker: dels det som är nuläget, och dels hur vi bedömer att vi rör oss under de kommande 12 månaderna. Nuläget är. Marknaden är svag. Det är det. Det är helt uppenbart att vi fortfarande ligger 90 procent under de normala konsumentförsäljningsvolymerna. Men när vi blickar framåt ser vi absolut möjligheter till att bostadsmarknaden återhämtar sig under 2027. Och i synnerhet när vi talar om, tittar på volymerna på konsumentsidan, och det bygger egentligen på att det för närvarande inte finns särskilt mycket utbud. De här lagren ligger redan på en mycket normal nivå. Det finns flera städer där vi ligger på mycket låga nivåer.

Och samtidigt finns det ändå en uppdämd efterfrågan kvar på marknaden. Städerna växer och vi ser att det till exempel för närvarande finns en riktigt god efterfrågan på önskade familjebostäder i vissa mikrolokaler i stora städer. Och genom det ser vi att det finns sådana möjligheter till en återhämtning år 2027, det stämmer i stora drag överens med det som exempelvis RT. RT i sin egen översikt. Tog upp för en stund sedan. Allt detta hänger naturligtvis också samman med om Finlands ekonomi växer och gör det möjligt för vår sysselsättning att förbättras och den makroekonomiska aktiviteten att stiga, eftersom de har mycket att göra med den ekonomiska aktiviteten. Sedan med bostadshandeln, och det är något vi har sett i alla våra länder, även i de andra europeiska länder där vi verkar.

Javisst. Hur ser du till exempel på den här den senaste ränterörelsen? Påverkar den. Den påverkar säkert också negativt på det här.

Nå, om vi tittar på det då. Vi har redan opererat. Om vi tittar på 12 månaders euribor, som är en ganska typisk finländsk referenspunkt, har vi under augusti opererat på en nivå kring 3 %. Det är dock historiskt sett inte på något sätt en exceptionellt hög ränta. Det handlar ju oftare om vad den ekonomiska tillväxten, reallönerna och köpkraften är i förhållande till räntenivån, och till exempel i Polen ligger räntorna på klart över 5 %. Enstaka räntor hindrar alltså inte detta om de andra delarna är i ordning.

Jaha. Om jag minns rätt så hade Asuminen Suomessa nu 365 färdiga lägenheter osålda vid kvartalets slut. Jaha, hur är det med Q4? Satsar ni på att minska lagret eller håller ni fast vid marginalerna?

Antagligen både och. Det är ju alltid vd:ns svar på den frågan. Men vi har det. Vi har en stark balansräkning. Vi har det. Vi är redan långt ifrån den situation som rådde exempelvis under 2024, då vi hade tusen osålda bostäder i Finland. Så det där lagret. Vi tittar faktiskt på många städer. Och vi har det. Vi har inte en enda bostad i dem. Jo, det finns för oss. Det viktigaste i det här skedet är att vi får igång sådana bostäder och projekt som uppfyller konsumenternas krav. På den här marknaden ser vi att det är genom det vi kan bedriva en positiv affärsverksamhet.

Javisst, då går vi vidare till entreprenad. Där växte orderstocken kraftigt till två och en halv miljard, hur stor andel utgör nog inte. Datacenter är nu en tillväxtdrivare, men hur stor andel utgör den till exempel av detta?

Jo, datacenter är förvisso en betydande del där, men det är ganska bredbasigt. Det här kom till oss. Under kvartalet lanserades i alla fall järnvägs- och spårprojekt samt idrottsbyggande som i Jätkäsaari. Ett stort projekt och så vidare, så nej, det är inte enbart datacenterbyggande som syns där, och vi är mycket glada över det och jag är verkligen lycklig för teamets skull för hur de har lyckats bygga ett konkurrenskraftigt anbud till vår kund och uppnå en så pass stark tillväxt under kvartalet. Vår orderstock.

Jaha. Om man sedan ser ur ett lite annat perspektiv på marginalen, så steg byggsegmentet till över fem procent. Den justerade rörelsemarginalen för infra var över sex procent. Hur mycket stöd ger detta till denna relativa marginal? Datarumsbyggande?

Ett bra projekt stöder ju alltid detta när det förverkligas. Vi gillar själva alltid. Det enskilda kvartalet är viktigt, men vi gillar alltid att se på de rullande 12 månaderna. Där får man lite mer stöd och trend. Och det är på sin plats att konstatera att byggsegmentet faktiskt har förbättrats under flera kvartal i rad. Och där handlar det om den egna effektiviteten, effektiviteten i den egna verksamheten, men också om att vi nu för många projekt har kunnat kommunicera att vi ligger avsevärt före tidsplanen, vilket innebär stora fördelar för kunden, slutanvändaren och konsumenten. Men visst är det typiskt sett också ett ekonomiskt framgångsrikt projekt för oss, och Kampens hälso- och välfärdscentral torde vara ett av rekorden nu. Drygt 400 dagar i förtid, så man kan väl säga att det finns där. Det är ett exceptionellt framgångsrikt genomförande av det projektet.

Jaha. Om vi sedan går lite in på sentimentet kring datarumsbyggande. Googles arbeten. Sattes på paus genom ett myndighetsbeslut. I Muhos och Kajana. Hur tror du att till exempel nyheter av det här slaget har påverkat dessa investeringsavsikter nu under hösten?

Nja, kanske inte. Vi sitter förstås på samma information i det här första ärendet, och man måste agera i enlighet med lagstiftningen. Om vi ser till våra projekt och genomförandet av dem ser vi nog ingen omedelbar påverkan. Det är klart att om man tittar på samhällsdebatten generellt har den blivit betydligt livligare sedan i somras till följd av olika frågor. Det finns säkert också ett par andra frågor där, nämligen tillgången på el och elpriset. Och nu fick vi ju också tydliga svar på det av elleverantörerna den här veckan, nämligen att det finns tillräckligt med el i Finland. Och att tillgången på el kan garanteras.

Jaha. Ni har ju faktiskt en datarumsentreprenad på 300 miljoner EUR i Kouvola som pågår just nu fram till slutet av 2027. Eller blir färdig till slutet. Så i vilket skede är volymerna som störst i det projektet?

Man ger sig förstås inte in på att avslöja mer än så om ett enskilt projekt. När vi nyligen gav en uppdatering om datacenter marknaden kring hur detta värde fördelar sig över hela projektet, ger det en god bild av hur helhetsprojekten fortskrider. Jag hann besöka det i onsdags, det vill säga för två dagar sedan. Sedan på projektet, och jag måste säga att projekt i den här storleksklassen går framåt med en enorm hastighet när de väl sätts i verket.

Hur ser du på det, förändrar dessa datacenterentreprenader byggandets typiska säsongsvariationer under året?

De kan förändra det också, men jag skulle vilja lyfta fram en annan vinkel som de kommer att förändra, och det på ett enligt min mening mycket positivt sätt för byggbranschen. Och en stor sak som vi kan skala från detta till allt. Vår verksamhet är den kravnivå på arbetarskydd som utan tvekan ligger på en annan nivå i internationella projekt än vad vi ännu har i Finland. Och jag ser en stor möjlighet för hela branschen att lära sig av detta och förbättra vårt arbetarskydd på byggarbetsplatserna ytterligare. Det är alltid vår högsta prioritet. Men när vi dessutom ser på hur stor uppmärksamhet som ägnas åt detta på dessa datacenterbyggen. När det gäller arbetsplanering, avgränsning av farliga arbeten och områden med mera, så finns det sådana saker där. Jag hoppas att hela branschen kan skala upp och ta i bruk.

Men ser du någon inverkan på säsongsvariationen?

På säsongsvariationen. Det beror på projektet och på hur projekten resultatförs, så jag kan inte uttala mig specifikt ur hela branschens perspektiv.

Så till slut lite om Tripla. Återigen en nedskrivning efter att avkastningskravet har stigit. Har ränteutvecklingen förändrat försäljningstidtabellen eller prisförväntningarna ur ert perspektiv?

Tidtabellsmässigt har vi förstås sagt att vi vill föra affären i hamn när tidpunkten är den rätta. Och vi ser att vårt köpcentrum. Presterar mycket bra. Tillgången är mycket god, men vi är inte rätt ägare till den. Vi har konstaterat det flera gånger och skulle vilja frigöra kapital därifrån och flytta det. Det har i sig inte förändrat tidtabellen. Hur vi ser på helheten. Men man ser förstås här att avkastningsförväntningarna nu har förändrats, vilket under kvartalet också påverkade dess värdering i vår balansräkning.

Jaha. Tack för intervjun.

Tack så mycket.