Warsh och Bessent står nu inför samma problem
Sammanfattning
- Federal Reserves nya ordförande Kevin Warsh och finansminister Scott Bessent står inför utmaningar med stigande inflation och räntor, där inflationen har ökat från 2,3 % till 3,5 % sedan mars 2025.
- Räntekommitténs möte i april visade på en historisk splittring inom Fed, där majoriteten stödjer räntehöjningar för att bekämpa inflationen, vilket går emot Trumps önskan om en lättare penningpolitik.
- Finansminister Bessent har fokuserat på räntorna på 10-åriga statsobligationer som en framgångsindikator, men dessa har stigit med över en halv procentenhet på grund av konflikten i Iran.
- USA:s växande budgetunderskott, drivet av ökade försvarsutgifter och minskade tullintäkter, begränsar Bessents handlingsutrymme och påverkar väljarnas förtroende inför det kommande mellanårsvalet.
Detta innehåll är skapat av AI. Du kan lämna feedback om det på Inderes forum.
Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-05-27 16:43 GMT. Ge feedback här.
Donald Trumps andra mandatperiod har gått in i en ny fas där ansvaret för ekonomin vilar i ännu högre grad på administrationens egna axlar. Trumps kandidat har tillträtt som chef för Federal Reserve, vilket gör det ännu svårare att hitta en syndabock för penningpolitiken. Ekonomipolitiken står i sin tur inför samma problem som centralbanken.
Federal Reserves nya chef Kevin Warsh och finansminister Scott Bessent brottas med accelererande inflation och stigande räntor. Sedan mars 2025 har inflationen stigit från 2,3 procent till 3,5 procent, och bolåneräntorna har stigit till över 6,5 procent, vilket är den högsta nivån på nio månader.
USA: 30-årig bolåneränta, %
Källa: LSEG
USA: 30-årig obligationsränta och Federal Reserves långsiktiga ränteestimat, %
Källa: LSEG
Kevin Warsh står inför en historisk utmaning, inte bara på grund av den ekonomiska miljön utan även på grund av splittringen inom Fed. April månads räntemöte visade att antalet avvikande meningar är det högsta på över 30 år. Många av Warshs kollegor anser att räntehöjningar är nödvändiga för att tygla inflationen, vilket går direkt emot Trumps mål om en mer expansiv penningpolitik. Samtidigt har konflikten i Iran drivit upp bensin- och energipriserna, vilket ytterligare spär på inflationstrycket.
Finansminister Scott Bessent, som har kallats marknadens ”lugnare”, har satt räntan på 10-åriga obligationer som ett centralt mått på sin framgång. Resultaten i detta avseende har dock varit magra: 10-årsräntan har på grund av kriget i Iran stigit med över en halv procentenhet och 30-årsräntan nådde sin högsta nivå sedan 2007. Även om Bessent har hänvisat till en bred ”verktygslåda”, såsom återköp av obligationer eller att flytta fokus till kortfristig skuld (så kallad ”Bessent put”), räcker dessa åtgärder inte nödvändigtvis för att vända trenden.
Situationen försvåras ytterligare av det växande amerikanska budgetunderskottet, som beror på ökade försvarsutgifter och minskade tullintäkter, vilket delvis begränsar Bessents handlingsutrymme. USA:s mellanårsval i slutet av året närmar sig och väljarnas förtroende för den ekonomiska förvaltningen sviktar, vilket bland annat syns i konsumentförtroendet. Detta har försatt administrationen i en situation där det inte längre finns några externa syndabockar. Det handlar nu helt om ”Trumps ekonomi”, och det återstår att se om administrationen lyckas vända utvecklingen före mellanårsvalen.
