Hälsning. Inderes TV:s tittare. YIT höll tidigare i förmiddags en kapitalmarknadsuppdatering gällande datacenterarknaden, och här har jag bolagets vd Heikki Vuorenmaa med mig för en intervju. Hej på dig, Heikki!

Tjena. Trevligt att vara här. Javisst.

Skulle du kunna börja med att sammanfatta dagens innehåll? Vad var det ni ville förmedla till investerarna?

Ja. För det första så verkligen. Vi höll en uppdatering för kapitalmarknaden i dag om hur den här datacenterarknaden ser ut. Och vi fann det särskilt viktigt, i synnerhet efter vårt andra kvartal och mot bakgrund av de här nyheterna och nyheterna om orderflöden som kommit från oss, men också generellt sett utifrån hur den här datacenterarknaden har utvecklats, att faktiskt presentera vår ståndpunkt kring hur denna datacenterarknad ter sig ur ett byggarperspektiv i Finland. Och det ser bra ut, för enligt vår ståndpunkt under vår strategiperiod, fram till slutet av 29, representerar den här datacenterarknaden ungefär en marknadsmöjlighet på 13 till 15 miljarder euro för byggare i Finland, och det skulle konkret innebära en tillväxt på ungefär 10 procent för hela byggandets omfattning i dag. Och det är ganska betydande.

Andra saker som kommunicerades i dag är hur vi positionerar oss på denna marknad, och vi gingo igenom att av den ungefär gigawatt som är under byggnation just nu, så utgör YIT:s andel en helhet på ungefär 30 procent. Vi talade också om vilka våra förmågor är och på vilket sätt vi bygger dem. Det vill säga att vi har förmågor som sträcker sig från det allra första början av projektet, eller från projektutveckling, ända till idrifttagning, och hur dessa datacenter byggs. Och utöver allt detta, när man förstår att marknadspotentialen är stor och vi är den ledande aktören där, Finlands största byggföretag, så uppdaterade vi också våra tillväxtmål för denna strategiperiod. Det vill säga att för hela koncernen eftersträvade vi tidigare en årlig tillväxt på 5 procent, och nu har vi uppdaterat den till en årlig tillväxt på 10 procent.

Det var sannerligen en ganska kompakt genomgång av hela förmiddagen. Det finns verkligen många sådana här projekt i Finland, nästan 150 i projektpipen. Merparten av dem är dock. Det finns ännu inga investeringsbeslut. Så hur stor del tror du att faktiskt kommer att konkretiseras till rena projektstarter under de kommande åren?

Det är en utmärkt fråga. Om vi ser, så ser vi. Precis som du konstaterade, väldigt många projekt. I vissa har man kommit längre än i andra, i somliga är nätet och eltillgången redan säkrade, medan andra fortfarande väntar på det. I vissa är dessa saker på plats, men sedan har vi den slutliga investeringen. På sätt och vis är offtaker-aktören, hyresgästen där, så att det rör sig om projekt i väldigt olika skeden.

Vi ser emellertid detta på det sättet att vi nu visade och talade om denna möjlighet under vår strategiperiod till 29. Men detta behov av AI- och digitala lösningar kommer inte att försvinna till år 29. Vi använder alla telefoner. Vi behöver databearbetningskapacitet för hur vi till exempel i Finland kommer att bevara vår egen nationella data, och därmed kan en del av de här projekten vara sådana att de sätter igång. Först utanför vår strategiperiod, eller så fortsätter byggandet långt in i framtiden. I dag vågar jag ännu inte säga hur många av just dessa som kommer igång eller om det kommer in nya större sådana, men nog sätter en betydande del av dem faktiskt igång redan nu.

Ni har ju som stor aktör en relativt god visibilitet i dessa projektstarter, så hur ser du på perioden 2026–2029? Hur kommer denna marknad att bete sig under dessa år?

Om vi tänker på i dag, så var den installerade kapaciteten kring 400 megawatt. Vi talade om att den troligen kommer att tiofaldigas ungefär. Man kan alltså tala om en ganska kraftig tillväxt.

Just det. Google berättade tidigare denna månad om den där investeringen på över 13 miljarder euro, så kommer YIT med i hyperscalers projekt i framtiden? Vad är din ståndpunkt kring det?

Nå, den frågan inbegriper ju förstås att vi har varit med tidigare, och om jag svarar på det nu, så har vi redan tidigare varit med i hyperscalers projekt, så vi har i synnerhet inte varit frånvarande från dem hittills heller. Det vilken sorts roll som vi sedan som företag vill ha eller vilken sorts roll som vår kund i dylika situationer eventuellt skulle vilja ha. Att YIT skulle ta? Vilka lösningar vi tar med oss till bordet definierar i stor utsträckning sedan hur vi till exempel deltar i olika kunders datacenterbyggande.

En oerhört intressant helhet. Vad var det du lyfte fram? I Finland finns det dessutom en hel del andra intressanta helheter, och vi anser att det är viktigt för oss att det är ett partnerskap. Det är i balans. Utgångsläget, och vi kan då lova kunden att när vi ingår det där partnerskapet så får kunden sin lösning i rätt tid och till rätt kostnad.

Japp, ni beskrev ju tre olika kundsegment på den här marknaden. Så vad för slags skillnader finns det i projekten och kanske i de villkoren? Hur tar det sig i uttryck ur byggföretagets synvinkel?

Den största skillnaden i projekten beror väl på hur väl förberedda planerna är när man startar, så det syns nog som en skillnad. Och sedan förstås hur mycket kunden har egen kompetens inom byggande eller uppförande överhuvudtaget, det varierar lite från kund till kund, och det definierar ofta också vilken sorts partner de själva vill ha med sig på sin byggresa. Dessa två element skiljer sig nog ganska typiskt åt.

Visserligen har internationella aktörer specialiserade på datacenterbyggande funnits här i Finland redan i flera år. Så, om du funderar på urvalsprocessen ur kundens synvinkel, varför väljer de YIT i stället för till exempel en aktör som är specialiserad på datacenterbyggande?

Nå, vi kan visserligen konstatera att vi har ganska god erfarenhet och kompetens redan från detta datacenterbyggande. Vi är. Vi är den största aktören i Finland, vi har förmågorna här, vi har de lokala förmågorna. Vi har förmågan att leda underleverantörskedjan, vi har ett befintligt pålitligt partnernätverk och mycket egen intern kompetens. Och då kan vi i denna helhet också säkerställa att vi finns här lokalt, så att säga med boots on the ground. Så sakerna rullar på och händer, och sådana. Det är sådana element som våra kunder uppskattar.

Javisst. Sedan när man talar om dessa datacenterbyggnadsprojekt lyfts riskerna ofta fram, så skulle du kunna beskriva lite för investerarna vad den eventuellt högre risknivån i dessa består av om man jämför med andra entreprenadprojekt?

Tidtabellen. Tidtabellen är absolut nummer ett, och sedan att man kan utföra det enligt den överenskomna tidtabellen med den överenskomna kvaliteten. Det är ändå ganska komplexa projektheleheter. Det vill säga att det att du har kompetensen och den överenskomna kvaliteten och den överenskomna tidtabellen, det är där de centrala riskerna ligger.

Javisst. Har ni sedan definierat någon övre gräns eller ett tak för exempelvis ett enskilt projekt eller alternativt för datacenterbyggandets andel av till exempel orderstocken eller projektportföljen?

Jo, vi ser på det från fall till fall. Vi har inte börjat begränsa det nu. Snarare är det så som jag konstaterade, att varje gång vi ger oss in i ett projekt måste vi vara helt säkra på att vi har en chans att lyckas, eftersom vi vill att vår kund ska lyckas. Och om de här förutsättningarna finns på plats, då gör vi det. Då kan vi gå vidare, och vi utvärderar det alltid ur ett helhetsperspektiv. Riskerna i avtalet och möjligheterna. Är de i balans? Har vi kompetens och kapacitet inom det området, underleverantörskedja, tillgång på råvaror och så vidare? Och den här helheten måste falla på plats för att vi ska vara säkra på att projektet lyckas.

Just det, det gör ni. Du nämnde underleverantörskedjan, ser du några potentiella flaskhalsar där nu när den här marknaden växer ganska kraftigt?

Det är verkligen något som vi måste leda på ett mycket bra sätt. Så är det helt klart, och det kräver mycket intern kompetens. Till exempel. Om vi pratar om MEP eller traditionella fastighetstekniska frågor, kräver det också att vi har förmågan att ta med till exempel flera mindre entreprenörer, vilket i sin tur skapar möjligheter eftersom det är mycket möjligt att storleken på entreprenaden är så enorm att en enskild liten aktör inte har möjlighet att delta om vi inte gör det för dem. Om vi inte tar en viss del av ledningen och genomförandet och därmed det möjliga. Och det är precis så vi har gjort.

Vi har investerat, rekryterat, ökat vår fastighetstekniska kompetens, och YIT har ganska mycket. Om man ser till historiken är det förstås kombinationen YIT-Caverion. Och bilden kanske kan vara sådan att när Caverion lämnade så fanns inte det kvar för oss. Vi har själva rekryterat och byggt upp en oerhört stor kompetens som just i detta nu svarar mot att vi kan. Att vi också bättre kan hantera den underleverantörskedjan där.

Jodå, om vi sedan går in på potentialen så höjde ni i våras tillväxtmålen för bygg- och infrasegmentet i och med den här marknaden eller tillväxten, och nu har ni höjt dem igen. Vad är det som har förändrats däremellan?

Marknadsbilden har stärkts och klarnat ytterligare. Det är väl de två delarna i det. Vi har absolut sett det. Det här pågår förstås hela tiden. Om vi hade haft den här diskussionen för ett år sedan så skulle marknadsbilden. Vore helt annorlunda än vad den är i dag. Och jag tror att när vi diskutera igen om ett år finns det återigen saker att uppdatera, så det ligger en snabbt föränderlig marknadsmiljö bakom detta.

Jodå, lönsamhetsmålet rörde ni inte. I de här projekten för datacenterbyggande är marginalpotentialen dock typiskt sett högre på risksidan, så när börjar det synas tydligare i de segmentens lönsamhet?

Jo, nu har vi det om vi tittar på lönsamheten inom infra, så är den det. Den har redan förbättrats och det har skett en betydande tillväxt där. Vi ser förbättrad lönsamhet för byggsegmentet, men som framgick av morgonens uppdatering materialiseras detta helt klart i byggande, byggande av den typen. Ännu mer av det vi gör, som man säger från. Den 2 juli. Den 9 februari.

Jaha. Hur är det sedan när ni verkar i flera länder än Finland? Vad finns det för potential när det gäller entreprenad inom datacenterbyggande i andra verksamhetsländer?

Ganska bra. Men, men. Det finns kanske inget att kommunicera om i dag, för om man tittar på Finlands attraktionskraft som europeiskt land, så befinner sig Finland faktiskt i en helt unik situation tack vare de energi- och elnätslösningar som Finland historiskt sett har kunnat genomföra. Om man nu ser på datacenter och varför datacenter borde placeras även på andra ställen på ett visst sätt, så handlar det alltid om frågan om avståndet till användningstjänsten, det vill säga latensen.

Och det innebär att datacenterinvesteringar till exempel. Visst kommer det även för närvarande investeringar till andra europeiska länder, och vi ser stor aktivitet i de baltiska länderna, i Polen och i våra övriga verksamhetsländer. Även där gäller det att om sådana beslut skulle fattas måste vi försäkra oss om att vi har kompetensen och förmågan att hantera dem, det är av yttersta vikt för oss innan vi börjar söka en sådan möjlighet.

Jodå, till sist. Vad ser du för potential i den här vågen av datacenterinvesteringar när det gäller till exempel energibyggnation för YIT?

Jo, det är absolut en betydande potential, för detta kommer att fungera som en katalysator för investeringar som kommer. Inte bara i elnätet, men också i energiproduktionen, och genom det tillväxt som skapar välstånd. Vi ser det. Vi ser många orter där det uppstår permanenta arbetstillfällen på sådana områden där man inte har pratat om nya investeringar på ett tag. Vi ser mycket positivt på helheten, och den kommer att stödja allt det vi gör i Finland.

Fungerar det mer som en option, eller fanns det redan med i de här uppdaterade målen?

Nu talade vi ju bara om datacenterelementet, och vi påminde lite om att även försvars- och energimarknaden är aktiv och växer där. Marknaden är aktiv och den växer. Men som vår ekonomichef Erkka konstaterade häll man till exempel i våra projicerade illustrativa tillväxtsiffror fast vid det finländska bostadsbyggandet som en ren option. Och det kan kanske bli så att den dagen kommer då man måste ge, eller då man ser hur marknaden utvecklas, så får vi återkomma mer i detalj till energimarknaden och dess byggande.

Vi får följa upp det. Tack för intervjun.

Tack så mycket.