Konsensusestimaten för skogsbolagen fortsatte att sjunka innan kriget i Iran bröt ut
Sammanfattning
- Konsensusestimaten för skogsbolagen 2026 har fortsatt att sjunka under Q4-rapportperioden, vilket har påverkat aktiekurserna negativt.
- Kriget i Iran skapar indirekta risker för finska skogsbolag, främst genom potentiellt stigande oljepriser som kan öka logistikkostnader och påverka efterfrågan negativt.
- Trots dessa risker är finska skogsbolag relativt väl positionerade jämfört med konkurrenter som är beroende av naturgas, vilket kan ge dem konkurrensfördelar.
- Aktiekurserna för skogsbolagen har varit motstridiga, och de kortsiktiga värderingarna anses inte attraktiva på grund av höga P/E-tal och svaga utsikter.
Detta innehåll är skapat av AI. Du kan lämna feedback om det på Inderes forum.
Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-03-24 05:55 GMT. Ge feedback här.
Den nästan oavbrutna nedgången i skogsbolagens konsensusestimat för 2026 fortsatte i samband med Q4-rapportperioden. Skogsbolagens kursutveckling har präglats av viss oenighet under början av året, även om utbrottet av kriget i Iran dämpade investerarnas optimism något, vilken spirade under senvintern trots den fortsatta nedåtgående trenden i konsensusestimaten. Vår ståndpunkt för sektorn är fortfarande mycket försiktig.
Konsensusestimaten sjönk i samband med Q4-rapporterna, men investerarna blev inte längre besvikna
Utvecklingen av konsensusestimaten för finska skogsbolag 2026e

Skogsbolagens Q4-rapporter var svaga, både på grund av den till stor del negativa resultatutvecklingen under Q4 och de försiktiga guidningarna. Följaktligen fortsatte den långvariga nedgången i konsensusestimaten för de tre stora skogsbolagen för 2026 i samband med rapportperioden. Även Koskisen konsensusestimat för innevarande år sjönk. Investerarnas förväntningar hade dock sjunkit ännu lägre, och undvikandet av större besvikelser i bokslutsrapporterna, det fallande virkespriset i Norden, i viss mån positiva makrosignaler från Europa under senvintern samt det stigande priset på massa, väckte till och med en spirande optimism bland investerare, baserat på kursreaktionerna, fram till utbrottet av kriget i Iran.
Kriget i Iran skapar tvåsidiga risker för den finska skogssektorn
Finska skogsbolag har inga betydande affärsområden i Mellanöstern, så de potentiella effekterna av kriget i Iran är huvudsakligen indirekta. Den viktigaste variabeln är att en ökning av oljepriset och/eller en hög prisnivå, åtminstone om den blir långvarig, kan leda till en tillfällig ökning av inflationen och en förlängning av försiktigheten hos europeiska konsumenter som redan är tillbakadragna. Detta skulle sannolikt försvaga efterfrågan på nästan alla skogsindustriprodukter och därmed även prissättningen. Dessutom höjer en ökning av oljepriset kostnaderna för slutproduktlogistiken för exportberoende skogsbolag, vilka typiskt utgör cirka 10 % av bolagens totala kostnader (dessutom skapar dyrare logistik inflationstryck på inkommande varor).
Relativt sett anser vi dock att finska skogsbolag är väl positionerade, eftersom de antingen har få eller inga fabriker som drivs med naturgasbaserad energiproduktion, medan naturgasens roll i energiförsörjningen för många centraleuropeiska konkurrenter kan vara betydande. Detta kan tvinga konkurrenterna att först strama åt prissättningen, vilket i sin tur skulle öppna upp möjligheter för nordiska skogsbolag att antingen vinna marknadsandelar eller dra nytta av prisökningstrycket. Med stigande oljepriser kan de åtminstone tillfälligt ökande logistikkostnaderna också begränsa importen av kinesiska kartong- och pappersprodukter till Europa. Dessutom har utbrottet av kriget i Iran, åtminstone tills vidare, brutit EUR/USD-valutaparets ganska tydliga förstärkningsperiod under det senaste året, vilket är positivt för skogsbolag som bedriver betydande dollarhandel. På lång sikt skulle en hög prisnivå för fossil energi också kunna främja den gröna omställningen och därmed stödja efterfrågan på skogssektorns produkter.
Följaktligen kan effekterna av kriget i Iran på skogsbolagen vara mycket varierande, och dess nettoeffekt på verksamheten är svår att bedöma i nuläget. Naturligtvis är även fientligheternas varaktighet en nyckelfaktor för nettoeffekten, men det finns praktiskt taget ingen visibilitet kring detta.
Aktiekurserna har varit motstridiga, men den kortsiktiga värderingsbilden är inte attraktiv
UPM:s aktiekurs har stigit med ungefär 2 % sedan början av året, medan Metsä Boards kurs har sjunkit med 12 %, Stora Ensos med knappt 8 % och Koskisen med knappt 4 %. Utvecklingen för skogssektorns aktier har varit svagare än den allmänna marknaden under början av året, vilket vi bedömer beror på de sjunkande konsensusestimaten samt de totala riskerna som i investerarnas ögon tenderar att vara negativa på grund av kriget i Iran.
Resultatmässigt anser vi att de tre stora skogsbolagen är dyra på kort sikt, då deras P/E-tal, baserat på våra estimat som speglar årets blygsamma vinstnivåer, ligger mellan 15x-21x. Koskisen P/E-tal för innevarande år, enligt våra estimat, är 12x i förhållande till våra estimat som förväntar sig en bättre vinstnivå. Balansbaserade P/B-multiplar rör sig under bolagens långsiktiga genomsnitt på nivåer mellan 0,7x-1,3x. På grund av de svaga kortsiktiga utsikterna och de höga kortsiktiga vinstvärderingarna är vår ståndpunkt för sektorn försiktig.
Login required
This content is only available for logged in users
