Finlands ekonomiska tillväxt: ”Varje dag och varje natt tänker jag på dig”
Sammanfattning
- Finlands ekonomiska tillväxt har stagnerat, med en arbetslöshetsgrad som steg till 9,6 % i oktober, vilket är 1,5 procentenheter högre än föregående år.
- Finland var det enda eurolandet med en ekonomisk nedgång under Q3, med en minskning på -0,9 %, medan euroområdet i genomsnitt växte med 1,3 %.
- Trots den höga arbetslösheten visar vissa indikatorer, som detaljhandelns förtroende och ett kombinerat ekonomiskt index, tecken på förbättring.
- Inflationen i Finland är bland de lägsta i euroområdet, vilket bidrar till stabilitet och förbättrad köpkraft för konsumenterna.
Detta innehåll är skapat av AI. Du kan lämna feedback om det på Inderes forum.
Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2025-11-25 12:31 GMT. Ge feedback här.
Finlands ekonomiska tillväxt har fastnat i ett drömtillstånd under innevarande år. Sysselsättningsläget fortsatte dock att försvagas även i oktober. Väntan är lång i ekonomisk optimism och i Eppu Normaalis låt, men vissa indikatorer pekar på att utvecklingen går mot det bättre.
De färska sysselsättningssiffrorna som publicerats av Statistikcentralen var ganska dyster läsning. Trenden för Finlands arbetslöshetsgrad steg till 9,6 % i oktober, vilket är 1,5 procentenheter högre än för ett år sedan. Samtidigt ökade skillnaden till euroområdets genomsnitt ytterligare, vilket återspeglar polariseringen inom euroområdet. Finland var det enda eurolandet där ekonomin krympte under Q3 jämfört med föregående år (-0,9 %), medan den genomsnittliga tillväxten i euroområdet var 1,3 %.
Arbetslöshetsgrad i Finland och euroområdet, %
Källa: LSEG
Finlands ekonomi skulle nu desperat behöva förtroende för framtiden, och därför är den fortsatt dämpade privata efterfrågan lätt att förklara med arbetslöshetssiffrorna. Siffran återspeglas också i de anställdas stämningar: i Statistikcentralens senaste konsumentförtroendeundersökning från oktober trodde 4 % av de anställda att risken för arbetslöshet hade minskat för dem personligen, medan 30 % bedömde att risken hade ökat. Det positiva är att 35 % av de svarande ansåg att de inte alls riskerade att bli arbetslösa eller permitterade. Erfarenheten av en ökad risk för arbetslöshet hos nästan en tredjedel är dock relativt stor och dämpar samtidigt konsumtionsplanerna, även om konsumentförtroendet generellt har stigit från botten.
Finland: Konsumentförtroende
Källa: LSEG
För att denna makroöversikt inte ska bli alltför dyster är det värt att lyfta fram ett par tidigare nämnda potentiella tillväxtkällor i ekonomin. För det första måste man komma ihåg att arbetslösheten är en eftercyklisk indikator och är typiskt sett en av de sista att återhämta sig i ekonomiska siffror. I VTV:s publicerade värmekarta över konjunkturläget syns redan något varmare färger, bland annat vad gäller detaljhandelns förtroende, och indexet som kombinerar 11 olika ekonomiska indikatorer har stigit från botten (se figur).
Värmekartans kombinationsindikator för konjunkturläget
Källa: Statens revisionsverk
En annan positiv aspekt är att inflationen inte längre plågar Finland. Konsumenternas köpkraft baseras inte bara på en högre nominell lönenivå, utan också på en måttlig prisökning. Finlands inflation har varit bland de långsammaste i euroområdet, vilket framgår av Eurostats statistik. Visibilitet i prisutvecklingen efter coronapandemins överraskningar skapar stabilitet i ekonomin.
Inflationens årliga förändring, %
Källa: LSEG
Estimaten för Finlands ekonomiska tillväxt nästa år förväntar en tydlig förbättring jämfört med årets utveckling. Detta kräver inte bara en uppgång i den inhemska efterfrågan, utan också draghjälp utifrån.
Estimaten för den årliga förändringen i BNP-volymen, %
Källa: talousennusteet.fi
