Stora företag är dyrare, men finns det värde i små företag?

Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-03-27 07:05 GMT. Ge feedback här.

Värderingen på Helsingforsbörsen ser på indexnivå ganska neutral ut: Bloomberg-konsensusbaserade P/E-talet för innevarande års vinst är cirka 14,8x och P/B cirka 1,9x, båda nära det långsiktiga medianvärdet (de senaste 20 årens median P/E 15x och P/B 1,8x). Dessa siffror berättar dock inte hela sanningen om börsen. För det första exkluderas First North-bolagen, och dessutom bestäms indexets nyckeltal till stor del av stora företag, vars vikt på marknaden är överväldigande. I vår bevakning finns dock många små och medelstora företag samt "mikroföretag" som ofta hamnar under radarn när man talar om värderingar, och just inom detta område ser värderingsnivåerna åtminstone lägre ut i förhållande till indexets median. Denna artikel undersöker hur värderingarna ser ut i olika storleksklasser av företag, och speglar siffrorna mot vinstförväntningar och estimerad tillväxt

Högre värderingsnivåer i större företag

Jag delade in alla företag under vår bevakning i tre korgar baserat på marknadsvärde. Den första korgen består av mikroföretag med ett marknadsvärde under 100 MEUR. Den andra korgen består av små och medelstora företag med ett marknadsvärde mellan 100 och 500 MEUR. Den sista korgen består av stora företag med ett marknadsvärde över 500 MEUR. Med börskurserna på skrivdagen (25.3.2026) placerades 76 företag i mikroföretagskorgen, 47 företag i korgen för små och medelstora företag och 47 företag i storkorgsföretagskorgen. Mätt i antal företag är Helsingfors aktiemarknad alltså viktad mot mindre företag, även om majoriteten av marknadsvärdet fortfarande finns i stora företag.

Medianmultipel för företag i olika storleksklasser (2026e) *

*Medianvärdena har beräknats från hela bevakningen utan att exkludera förlustbringande företag, så att siffrorna beskriver hela marknaden för varje storleksklass och inte bara den lönsamma delen av den.

När man granskar aktievärdesbaserade värderingsmultiplar kan man se en tydlig skillnad mellan företag i olika storleksklasser. Median-P/E-talet för ett mikroföretag, baserat på estimerad justerad vinst för 2026, är cirka 11x, medan motsvarande multipel för ett stort företag är drygt 17x. Median-P/E-talet för små och medelstora företag är också drygt 11x. Skillnaderna i P/B-tal är tydligare. Mikroföretagens median-P/B är 1,3x, små och medelstora företags 1,7x och stora företags 2,5x.

Företagsvärdesbaserade värderingsmultiplar följer samma mönster. Median EV/EBITDA för mikro-, små och medelstora företag är cirka 6,3x, medan medianmultiplen för stora företag är 9,2x. Intressant nog är EV/EBIT-multiplen, beräknad med estimerad justerad rörelsevinst för 2026, lägst för små och medelstora företag med en median på 9,2x, medan mikroföretagens median är 10,3x och stora företags 14,6x. Till slut visar EV/Sales-multiplen, relaterad till omsättningen, också en tydlig skillnad mellan olika storleksklasser, där mikroföretagens medianmultipel är 0,7x, små och medelstora företags 1,1x och stora företags 1,6x.

En låg multipel betyder inte alltid undervärdering

Investerare bör dock vara försiktiga med multiplar, eftersom en låg multipel bara är en siffra och absolut inte betyder att företaget är billigt. Det finns en risk att det är en värdefälla, där en till synes låg multipel endast återspeglar marknadens förväntningar på svaga eller till och med sjunkande vinster och tillväxt i framtiden. Våra estimat återspeglar också denna risk, då medianföretagets justerade vinst per aktie i mikroföretagskorgen förväntas minska under 2026 jämfört med föregående år. Dessutom är vinsten per aktie negativ för knappt en tredjedel av företagen i korgen. Däremot är den estimerade medianvinsttillväxten för små och medelstora företag 9,2 % under innevarande år, och för stora företag är den 9,4 %.

Skillnaderna i P/B-multiplar ser också logiska ut när man, utöver vinsttillväxten, beaktar företagens avkastningsnivåer på eget kapital. Till exempel är medianavkastningen på eget kapital för ett mikroföretag, med estimerad vinst för 2026, endast 3,9 %, vilket inte når upp till det genomsnittliga företagets avkastningskrav och därmed motiverar en lägre värdering mätt med P/B-talet. Däremot är medianavkastningen på eget kapital för små och medelstora företag 11,5 % och för stora företag 16 %. Den högre avkastningen på eget kapital för dessa företag bidrar till att motivera den premie som betalas för dem.

Förhållandet mellan avkastning på eget kapital och P/B-tal*

*Urvalet som används i bilden exkluderar förlustbringande företag och avvikande extremvärden; bollens storlek = marknadsvärde.

Samma mönster observeras även i avkastningen på investerat kapital och EV-baserade multiplar. En lägre avkastning på investerat kapital motiverar en lägre värdering i EV-multiplar. Medianavkastningen på investerat kapital för ett mikroföretag är knappt 5 %, medan den för små och medelstora företag är cirka 10 % och för stora företag drygt 14 %. Dessutom förväntas stora företag i genomsnitt öka sin justerade rörelsevinst mer jämfört med mindre företag. Medianmikroföretagets justerade rörelsevinst förväntas växa med drygt en procent, medan medianföretaget i storkorgsföretagskorgen förväntas öka sin rörelsevinst med drygt 14 %. Utöver absolut tillväxt är de större företagens relativa lönsamhet bättre. Med 2026 års estimat är stora företags medianjusterade rörelsemarginal cirka 12 %, medan mikroföretagens medianlönsamhet är drygt 4 %.

Förutom den svaga affärsutvecklingen och därmed rörelseresultatet, påverkas den nedersta raden också av skuldsättning, och hävstångseffekten tenderar i genomsnitt att verka i fel riktning för mikroföretag. Mikroföretagens median för icke-räntebärande skulder är på samma nivå som stora företag, cirka 25 %, men med svag marginal tynger lånekostnaderna den nedersta raden, medan större företag i genomsnitt har betydligt sundare och starkare resultat och marginal.

Enbart skuldsättningsgraden ger dock inte hela bilden, men genom att titta på förhållandet mellan icke-räntebärande skulder och EBITDA får vi stöd för den tidigare presenterade hypotesen. I mikroföretag är förhållandet mellan icke-räntebärande skulder och EBITDA högst, cirka 1,1x, medan motsvarande förhållande för små och medelstora företag är 0,5x och för stora företag 0,8x. En nivå över ett är ännu inte hög, men det är en median som ändå som grupp återspeglar en svagare förmåga att betala skulder. Till exempel har över 26 % av mikroföretagen ett förhållande mellan icke-räntebärande skulder och EBITDA på över 3x, medan endast under 5 % av stora företag har ett förhållande mellan icke-räntebärande skulder och EBITDA som överstiger 3x.

Både den operationella prestationen och värderingen påverkas också av makrofaktorer, som har skapat motvind, särskilt för mikroföretag, vilka i genomsnitt är mer hemmamarknadsdrivna. Konsumenterna i Finland har fortsatt att vara försiktiga, och förväntningarna på ekonomisk tillväxt är inte heller svindlande, vilket har skapat en utmanande verksamhetsmiljö för dessa företag. Däremot kommer en relativt större del av de stora företagens omsättning från utanför Finlands gränser, vilket minskar beroendet av hemmamarknadens efterfrågan och investeringar, och har även erbjudit en gynnsammare verksamhetsmiljö för större företag. Även sektorspecifika skillnader och fördelningen av sektorer i olika företagsklasser påverkar värderingsmultiplarna, vilket de beräknade medelvärdena inte tar hänsyn till här.

På en övergripande nivå kan man dock konstatera att de stora företagens stabilare affärsverksamhet motiverar den premie som betalas för dem, och stora företag kan i genomsnitt betraktas som mindre riskfyllda jämfört med mindre företag. I sådana fall kan en lägre värdering för mindre företag vara motiverad, även om företagens fundamentala värden skulle vara på samma nivå som för stora företag. Utöver de större riskerna tynger även lägre likviditet och institutionella investerares säljtryck värderingen av små företag. En del småbolagsfonder har till exempel varit på säljsidan när investerare har löst in sina medel från dessa fonder och eventuellt flyttat dem till större företag som upplevs som mindre riskfyllda, eller till andra tillgångsslag. Säljtryck i kombination med låg likviditet är en giftig kombination för aktiekursen, även om företagets fundamentala värden inte har försämrats väsentligt.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan man konstatera att Helsingforsbörsens "allmänna" värdering för närvarande framför allt beskriver värderingen av större företag, som inte kan kallas billig. Detta betyder inte att det inte skulle finnas goda investeringsmöjligheter bland storföretagen, men deras börsutveckling är mer beroende av vinsttillväxt och särskilt av att vinsttillväxtförväntningarna realiseras eller överträffas. Däremot är värderingsnivåerna i mindre och medelstora företag tydligt lägre än på resten av börsen enligt flera olika mått, och kan erbjuda investerare mycket intressanta urvalsmöjligheter. Här måste man dock vara särskilt försiktig, eftersom en låg värdering kan återspegla företagets svaga resultat och dämpade framtidsutsikter, snarare än att företaget skulle vara billigt.

Till exempel förväntar vi oss att genomsnittliga mikroföretags vinster kommer att minska under 2026 jämfört med föregående år, och dessutom är den relativa marginalen i dessa företag i genomsnitt svagare. Vår rekommendationsfördelning återspeglar också försiktighet i korgen för de minsta företagen sett till marknadsvärde, och för 39 företag är vår rekommendation negativ (Sälj: 5; Minska: 34), medan det finns 37 positiva rekommendationer (Köp: 8; Öka: 29). Dessutom måste man beakta att multiplarna har beräknats med estimerade siffror för 2026, vilket naturligtvis är förknippat med osäkerhet. Värderingsmultiplarna kan framstå som låga om företaget till exempel förväntas uppvisa en tydlig vinstvändning under innevarande år. Det finns dock alltid en betydande risk för att en vinstvändning inte realiseras.

Baserat på värdering, förväntningar och våra rekommendationer framstår små och medelstora företag som särskilt intressanta. Medianföretaget i denna korg förväntas uppvisa stark vinsttillväxt och värderingsmultiplarna ligger i genomsnitt på en lägre nivå än resten av börsen. Vår rekommendationsfördelning är också tydligt mest positiv i denna korg, med 33 företag som får en positiv rekommendation (Köp: 15; Öka: 18) medan antalet negativa rekommendationer är 14 (Sälj: 1; Minska: 13).

Stora företag ser överlag neutrala ut. Värderingen ligger på börsens historiska mediannivå, men stabil vinsttillväxt förväntas. Dessa företag kan också finnas som mindre riskfyllda, och dessutom ser dessa företag i genomsnitt också ut att vara av högre kvalitet, till exempel ur ett tillväxt-, lönsamhets- och kapitalavkastningsperspektiv. Rekommendationsfördelningen är också något positiv i denna korg, med 25 positiva rekommendationer (Köp: 8; Öka: 17) och 22 negativa rekommendationer (Sälj: 4; Minska: 18).

Slutligen är det bra att notera att de använda medianvärdena beskriver det genomsnittliga företaget i varje korg, dess värdering och fundamentala värden. I varje korg finns dock avvikelser från det använda medelvärdet, både i positiv och negativ riktning, och vikten av stockpicking betonas även här, även om en korg, när man tittar på medelvärdena, kan verka mer attraktiv än andra. Idén med artikeln är att väcka tankar. Du kan enkelt jämföra företagens rekommendationer, värderingsmultiplar och fundamentala värden med vårt aktiejämförelseverktyg. Lycka till med stockpicking och kom ihåg att också läsa analysen!