Inflationståget rullar vidare i natten, en trött passagerare

Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2.4.2025 kl. 06:00 CEST. Observera att den automatiska översättningen av innehållet för närvarande endast täcker den text som visas här och kan innehålla fel. Du kan ge feedback gällande kvaliteten på översättningarna och eventuella fel här.

Inflationen i euroområdet avtar och siffrorna för mars visade tecken på en avmattning i ökningen av tjänstepriserna. Sammantaget tyngde siffrorna vågskålen som redan lutade mot stimulansåtgärder.

De preliminära inflationssiffrorna för mars visade att inflationen fortsätter att avta. Priserna i euroområdet steg med 2,2 % jämfört med året innan (2,3 % i februari) och bottenpriserna (inflation exklusive mat och energi) med 2,4 % (2,6 % i februari). På månadsbasis har priserna varierat kraftigt kring årsskiftet, med en nedgång på 0,9 % i januari, en uppgång på 0,5 % i februari och nu återigen 1 %. Tjänstesektorns inflation håller fortfarande uppe inflationstrycket, men har nu avtagit tydligt till under 4 % (3,4 % i mars). För industriprodukter var utvecklingen betydligt svagare, 0,6 % jämfört med året innan.

För ECB:s del ger den avtagande inflationen utrymme för ytterligare räntesänkningar, och sannolikheten för en sänkning vid nästa möte har redan ökat till nästan 80 %. Antagandet är att tullar och oundvikliga motåtgärder kommer att bromsa regionens tillväxt och höja priserna, dvs. skapa stagflation i ekonomin. Även ur inflationssynpunkt är tullar ett svårt tema, eftersom det är svårt att förutspå ens deras fortecken på priseffekterna. I många andra ekonomier ses tullar som en inflationär faktor på kort sikt, men i euroområdet kan situationen vara en annan om importen från Kina i allt större utsträckning börjar flöda till Europa i takt med att handelsrestriktionerna ökar i USA.

Även centralbankscheferna har olika åsikter om priseffekterna. Enligt Reuters hävdade ECB:s vice ordförande Luis de Guindos i förra veckan att en försvagning av tillväxten skulle vara så skadlig att den i praktiken skulle undertrycka det extra pristrycket och endast lämna en "kortvarig" effekt på priserna. ECB:s ordförande Christine Lagarde har å sin sida sagt att ett handelskrig skulle kunna minska euroområdets ekonomiska tillväxt med en halv procentenhet, vilket är ett enormt slag med tanke på att den totala tillväxten förra året endast var 0,9 %. En motvikt till tullarna är ökningen av den offentliga konsumtionen i form av försvarsutgifter och Tysklands investeringspaket. ECB har antytt att den är ännu mer stimuleringsvänlig om ökningen av försvarsutgifterna orsakar turbulens på obligationsmarknaden.