Uppgångsvecka bakom oss, USA:s arbetsmarknad återhämtade sig på ytan
Sammanfattning
- Förra veckan såg en tydlig uppgång på europeiska och amerikanska aktiemarknader, trots oro kring kriget i Iran.
- Den amerikanska arbetsmarknaden visade ytliga tecken på styrka i mars med en ökning av 178 000 jobb, men denna tillväxt berodde på tillfälliga faktorer.
- Arbetslösheten sjönk till 4,3 %, men detta berodde på att 400 000 personer lämnade arbetskraften, vilket sänkte deltagandegraden under 62 %.
- Osäkerheten ökar med handelspolitiska svängningar och geopolitiska risker, men sysselsättningssiffrorna påverkade inte ränteförväntningarna nämnvärt.
Detta innehåll är skapat av AI. Du kan lämna feedback om det på Inderes forum.
Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-04-06 12:03 GMT. Ge feedback här.
Förra veckan var en tydlig uppgångsvecka på de europeiska och amerikanska aktiemarknaderna. Investerare har fortsatt att förhålla sig lugna till utvecklingen i kriget i Iran, trots det dagliga nyhetsflödet. Krigets effekter har ännu inte fullt ut nått makrosiffrorna.
| Index | Stängning | Förändring 1 vecka | Sedan årsskiftet | |
| OMX Helsingfors | 12807,6 | 3,9 % | 3,1 % | |
| Eurostoxx 600 | 596,6 | 3,7 % | 0,7 % | |
| S&P500 | 6575,3 | 3,2 % | -3,9 % | |
USA: Arbetslöshet och antal nya jobb
Källa: LSEG
USA: Lediga jobb (miljoner jobb)
Källa: LSEG
På ytan visade den amerikanska arbetsmarknaden en stark utveckling i mars, men en djupare analys visar fortfarande tecken på svaghet. Sysselsättningen ökade mer än väntat, med totalt 178 000 jobb. Ökningen var den största på över ett år och en tydlig korrigering av februari månads svaghet (-133 000 jobb enligt reviderade siffror). Tillväxten berodde dock på tillfälliga faktorer, såsom slutet på en strejk inom hälso- och sjukvården och gynnsammare väder, vilket snedvrider bilden av arbetsmarknadens verkliga riktning.
När man skrapar lite på ytan förändras bilden snabbt. Den genomsnittliga arbetsveckan förkortades och lönetillväxten saktade ner till nästan femåriga bottennivåer. Arbetslösheten sjönk till 4,3 procent, men inte på grund av en starkare sysselsättning, utan för att nästan 400 000 personer lämnade arbetskraften. Deltagandegraden sjönk under 62 procent, en nivå som inte har setts sedan pandemin.
Den genomsnittliga ökningen av antalet jobb under det första kvartalet, 68 000 per månad, ger en mer realistisk bild av arbetsmarknaden. Dessutom har antalet lediga jobb, enligt JOLTS-rapporten, börjat minska, vilket tyder på en avtagande efterfrågan.
Samtidigt ökar naturligtvis osäkerheten. Handelspolitiska svängningar och nya tullar har redan stört företagens utsikter, och nu tillkommer den geopolitiska risken med kriget i Iran. Dess effekter syntes ännu inte i siffrorna, och det återstår att se om sysselsättningen avtar i samma takt som Vita husets opinionssiffror. Sysselsättningssiffrorna hade liten inverkan på ränteförväntningarna. Sänkningar har redan strukits från förväntningarna för en tid sedan, och centralbanken bör i en oklar situation i första hand avvakta.
