Bostadspriserna i förhållande till inkomsterna har sjunkit en tid

Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2025-09-23 04:17 GMT. Ge feedback här.

Bostadsmarknaden är tydligt uppdelad inom euroområdet. Medan priserna i till exempel Spanien har stigit de senaste åren, har utvecklingen i Finland varit den motsatta. Prisökningen har en positiv förmögenhetseffekt för bostadsägare, men baksidan av myntet är oron för när priserna skenar i förhållande till inkomsterna.

Bostadspriser i euroområdet, index, 2015=100.

Källa: LSEG

Jag skrev för en tid sedan en makrokommentar om hur prisuppgången på den europeiska bostadsmarknaden redan har börjat – dock till stor del på andra ställen än i Finland. Utvecklingen av bostadspriserna sedan 2010 kan ses i figuren nedan. Som framgår av bilden har Spanien varit en av vinnarna under det senaste decenniet, där bostadspriserna har stigit stadigt. Däremot sågs en kraftig nedgång där under skuldkrisåren, och det tog åratal att återhämta priserna. Även i Italien har en liten uppgång setts under de senaste åren. Däremot har de senaste två åren varit svaga i stora länder som Frankrike, men de senaste siffrorna visade att trenden till slut vände till det bättre. Annat har det varit i Finland, där prisnedgången fortsatte som det enda eurolandet under början av året. De negativa effekterna av den räntekänsliga ekonomin har tydligt märkts här i Norden.

Den dämpade utvecklingen av bostadspriserna har otvivelaktigt en förmögenhetseffekt för ägarna: när bostadspriserna sjunker är man mer ovillig att sälja, vilket också kan påverka annan konsumtion. Enbart prisändringen berättar dock inte hela historien. En mer omfattande bild får man om man jämför priser med hushållens inkomster. Då får vi, dessutom till bara priserna, information om vad hushållen teoretiskt sett har råd med.

Förhållandet mellan bostadspriser och disponibel inkomst, index, 2015=100.

Källa: LSEG

Ur ett finskt perspektiv visar statistiken en något mer uppmuntrande bild av förhållandet mellan bostadspriser och inkomster, eftersom priserna här är betydligt lägre än genomsnittet i euroområdet. Dessutom har förhållandet mellan pris och inkomst sjunkit stadigt under de senaste åren, vilket innebär att de disponibla inkomsterna har utvecklats mer gynnsamt i förhållande till bostadspriserna. Även på andra håll har förhållandet mellan pris och inkomst minskat, men utgångspunkten har varit en högre nivå på grund av de senaste årens kraftiga prisökningar. Faktum är att ett mycket liknande fenomen har observerats i Kina, där hushållens bostadsförmögenhet har kollapsat under de senaste åren. I och med prisfallet har pris/inkomst-kvoten minskat. Efter en viss punkt kan detta börja locka nya köpare till marknaden igen.

Kina: förhållandet mellan bostadspriser och disponibel inkomst.

Källa: LSEG