Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-06-11 13:38 GMT. Ge feedback här.

Europeiska centralbankens räntebeslut på torsdagen var väntat. Centralbanken höjde sina styrräntor med 25 räntepunkter, vilket innebär att inlåningsräntan nu är 2,25 %. Höjningen var den första på nästan tre år. Osäkerheten flödade över i beslutsformuleringen, och centralbanken tvingades återigen justera sina estimat i en obehaglig riktning.

ECB:s inlåningsränta och balansräkning

Källa: LSEG

Den heta sommargatan, uppvärmd av stigande priser, bränner nu tydligt under centralbankens fötter. ECB höjde inflationsestimaten över hela linjen, vilket framgår av tabellen nedan. I år förväntas den totala inflationen uppgå till 3,0 % och nästa år till 2,3 %, med en något långsammare ökning av kärnpriserna. Den ekonomiska tillväxten i basscenariot kommer däremot att stanna på 0,8 % under innevarande år, vilket innebär att euroområdet fortfarande inte är någon tillväxtraket.

Trots de höjda inflationsestimaten förväntar centralbanken att prisökningarna gradvis kommer att avta nästa år mot målet. Enligt ordförande Christine Lagarde har de kortsiktiga inflationsförväntningarna stigit, men de långsiktiga inflationsförväntningarna ligger fortfarande runt två procent. Även löneökningarna förväntas mattas av under året, vilket innebär att inflationens multiplikatoreffekter i euroområdet fortfarande är måttliga.

När det gäller framtida räntehöjningar är det avgörande hur strikt prisstabilitetsmandatet följs: om ekonomisk tillväxt (eller bristen därav) är en betydande oro och man är villig att vara flexibel även med inflationen, skulle framtida räntehöjningar mycket väl kunna lämnas därhän. En centralbank som noggrant övervakar sitt inflationsmandat kommer å andra sidan sannolikt att reagera med ytterligare höjningar under innevarande år. På marknaden dominerar det senare narrativet, och det skedde ingen större förändring i detta under torsdagen. Starka indikationer om framtiden gavs naturligtvis inte i den nuvarande osäkerheten, men Lagarde upprepade flera gånger sitt engagemang för prisstabilitet.

Enligt henne var beslutet enhälligt och andra alternativ diskuterades inte ens, så åtminstone inom ECB råder det tydligen en mer samstämmig atmosfär än hos storebrodern Federal Reserve.

Det är intressant att notera att centralbanken samtidigt som räntorna har stigit, stadigt har minskat sin balansräkning. Mellan 2015 och 2018 ökade ECB:s obligationsinnehav snabbt till 2 600 miljarder euro, och nådde sin topp 2022 med 3 500 miljarder euro, vilket motsvarade nästan 20 % av euroområdets BNP. Sedan 2023 har dock balansräkningen minskat med 1 100 miljarder euro, eller 32 %, till följd av att obligationsköpen har upphört och obligationer har förfallit. Centralbanken har därmed intagit en alltmer undanskymd roll på obligationsmarknaden, vilket i sin tur stramar åt de monetära förhållandena. Balansåtgärderna ger å andra sidan handlingsutrymme för framtiden, eftersom de utan tvekan kommer att behövas igen i en alltmer skuldsatt europeisk ekonomi.

Denna gång inspirerades rubriken av Danny. Makroöversikterna tar sommarlov i och med denna översikt. Soliga sommardagar till er, låt oss ta hand om varandra och oss själva!