ECB:s räntemöte idag: Centralbanken omgiven av inflationstryck
Sammanfattning
- Europeiska centralbanken förväntas höja räntan på grund av att inflationen i euroområdet har ökat till 3,2 %, vilket överstiger ECB:s mål på 2 %.
- Inflationsriskerna är inte lika entydiga som tidigare, med lägre gaspriser men ökade globala chocker som påverkar värdekedjorna.
- ECB:s chefsekonom Philip Lane har tidigare visat att en räntehöjning med 100 räntepunkter endast minskar inflationen marginellt, vilket begränsar centralbankens inflytande.
- Effekterna av penningpolitiska åtstramningar på ekonomisk tillväxt och priser är överraskande små, särskilt när andra faktorer som stigande råvarupriser driver inflationen.
Detta innehåll är skapat av AI. Du kan lämna feedback om det på Inderes forum.
Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-06-11 05:17 GMT. Ge feedback här.
En räntehöjning väntas från Europeiska centralbankens räntemöte på torsdag. Detta beror på att inflationen i euroområdet accelererade till 3,2 procent i mars, klart över ECB:s mål på 2 procent. Energipriserna, som förvärrats av kriget i Iran, är en viktig orsak till ökningen, och prisökningen har börjat sprida sig bredare till tjänstesektorn och blivit en huvudvärk för ECB.
Ett blogginlägg som nyligen publicerades på ECB:s webbplats visar att inflationsriskerna för närvarande inte är lika entydiga som 2022. Å ena sidan ser situationen bättre ut: gaspriserna har förblivit lägre och elpriserna är under kontroll tack vare förnybar energi. Å andra sidan har inflationsriskerna ökat. Den nuvarande chocken är mer global, vilket kan orsaka starkare effekter i värdekedjorna. Dessutom har staternas ekonomisk-politiska handlingsutrymme för att jämna ut priserna minskat, eftersom underskotten redan ligger på en hög nivå.
EZ: Inflationskomponenter
Källa: LSEG
Hur är det då med penningpolitikens effektivitet under hög inflation? ECB:s styrelseledamot och chefsekonom Philip Lane presenterade redan 2023 i sitt tal ECB:s inflationsmått och även penningpolitikens transmissionsmekanism. Den forskning han presenterade gav en kalldusch för dem som tror att centralbankerna fortfarande ensamma kan rädda världen. Enligt den skulle en åtstramning av styrräntan med 100 räntepunkter minska inflationen med i genomsnitt endast 0,3 procentenheter. Effekten på ekonomins produktionsgap är däremot större, i genomsnitt -1 procentenhet. Som högst skulle inflationen, baserat på olika modeller, bromsa in med mindre än 0,5 procentenheter till följd av en räntehöjning på 1 procentenhet. På tre år har det säkert skett förändringar i den ekonomiska miljön, men inte så radikala att ECB:s dåvarande estimat skulle behöva skrotas.
Källa: Philip Lanes tal.
Resultaten påminner oss återigen om att även om penningpolitiska åtstramningar har varit mycket uppmärksammade på sistone, är deras effekter på realekonomin, det vill säga ekonomisk tillväxt och priser, i slutändan överraskande marginella. Centralbankernas inflytande minskar om andra ekonomiska krafter, såsom stigande råvarupriser, ger näring åt inflationsspöket, och det verkar vara fallet nu.
Som vanligt kommer kommentarer om räntebeslutet att finnas tillgängliga på Investeringsforumet i tråden "Pörssien suunta" från kl. 15.15 och framåt.
