Tullvindarna svepte över oss

Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 2026-01-19 05:39 GMT. Ge feedback här.

Januari hade knappt nått halvvägs när Vita huset återigen dundrade. President Donald Trump hotade åtta länder, inklusive Finland, med höjda tullar från och med februari. Det kan förstöra förra veckans fortsatta börsuppgång i Europa.

Export mellan USA och EU, BSEK

Källa: LSEG

Dessutom är Danmark, Norge, Sverige, Frankrike, Tyskland och Storbritannien under tullhot. Enligt Trump beror hotet på att "länder reser" till Grönland, som har varit i centrum för geopolitiken, "med okända avsikter". Trump har uttryckt sin önskan att köpa Grönland, och flera europeiska länder har redan meddelat sitt stöd för Danmark. Finland skickade två sambandsmän till Grönland på begäran av Danmark.

De geopolitiska spänningarna återspeglas dock återigen i ekonomin, då Trump i sitt tal i helgen meddelade att han från och med februari kommer att införa ytterligare 10 % tullar för åtta länder, vilka skulle stiga till 25 % i juni. För närvarande ligger tullavgifterna på 10-15 %. Det är tydligt att hotet, om det förverkligas, skulle skada Finlands export till USA. Effekterna på företagen på Helsingforsbörsen är mångfacetterade och har redan diskuterats <RMd6lyMRZT_1>här</RMd6lylyMRZT_1>. Det återstår dock att se om talet i slutändan bara var tomma ord utan substans.

Enskilda länder, som Finland, har begränsade medel i denna situation, men på EU-nivå kan hotet bemötas och det finns även verktyg för detta. Enligt Reuters möttes EU-ambassadörerna redan under helgen, och ett större krismöte är planerat till torsdag.

Det finns många sätt att bemöta tullhotet. För det första har Europeiska unionen redan en färdig lista med amerikanska produkter värda över 100 miljarder dollar, som den skulle kunna införa mottullar på. Detta förbereddes efter "frigörelsedagen", när tullkonflikten var som hetast. I samma ämne har EU också befogenhet att hålla inne centrala delar av sitt handelsavtal med USA. Ett tredje och nytt verktyg skulle vara Anti-Coercion Instrument (ACI), som inrättades 2023 för att motverka ekonomiska hot från tredjeländer. Med det skulle man kunna påverka särskilt importen av tjänster från USA. Bland verktygen finns till exempel begränsningar för deltagande i anbudsförfaranden: i större EU-upphandlingar, till exempel inom bygg- eller försvarssektorn, skulle anbud kunna avvisas om mer än hälften av produkterna eller tjänsterna i avtalet kommer från USA. Även tjänster med ett handelsöverskott med EU skulle kunna begränsas, vilket skulle kunna innebära en begränsning av verksamheten för jättar som Amazon, Microsoft eller Netflix. Dessutom skulle direkta utländska investeringar i EU kunna begränsas, och eftersom USA är den största källan till EU-investeringar skulle effekterna kunna bli betydande. Det är dock osannolikt att ACI kommer att användas bland de första åtgärderna. Istället kommer EU-ledarna sannolikt att använda den gamla mallen och först ta i bruk motåtgärder från sin verktygslåda. I vilket fall som helst svepte handelskrigets iskalla vind återigen över Finland.