Datacenterbyggandet har börjat synas allt tydligare i orderstockarna och siffrorna för de företag inom byggklustret som vi bevakar. Enligt våra beräkningar tillför datacenterprojekt en mycket välbehövlig merförfrågan till byggmarknaden, som dock inte ensam räcker för att fylla den exceptionellt djupa grop som bostadsbyggandet har lämnat efter sig under de senaste åren. Vår ståndpunkt är att volymerna i synnerhet tillfaller de största aktörerna, eftersom projektens storleksklass ökar och betydelsen av leveranssäkerhet betonas. Vi bedömer bolagens exponering mot datacenterinvesteringar framför allt ur ett byggnadsperspektiv, även om granskningen även omfattar företag utanför den traditionella byggbranschen. De siffror och estimat som vi använder i artikeln baserar sig på vår bästa tillgängliga kännedom för tillfället. Vi vill dock påpeka att marknaden utvecklas snabbt för närvarande, vilket gör det utmanande att till exempel bilda sig en uppfattning om marknadens storlek och tillväxttakt.

Boomen skapar möjligheter för byggare, men inte utan risk

Bakom byggandet av datacenter ligger den pågående investeringsboom som artificiell intelligens har gett upphov till. Världens största teknikföretag har mångdubblat sina datacenterinvesteringar på bara ett par år och höjt sina investeringsguider om och om igen i takt med att beräkningskapaciteten har blivit en strategisk flaskhals för dem. Utöver de företag som bygger datacenter för eget behov (inkl. hyperskalare) beställs datacenter även av datacenteroperatörer och utvecklingsbolag. Majoriteten av kapitalet flyter in i servrar och annan IT-utrustning, men den bit som tilldelas byggnation, VVS och planering är absolut sett så stor att datacenter har vuxit till ett av de snabbast växande segmenten på den globala byggmarknaden.

Fördelningen av datacenterinvesteringar (till 2026 års priser)

Källa: JLL, Mizuho Securities

Finland har i boomen intagit en relativt stark ställning tack vare ren och billig el, ett svalt klimat och en stabil verksamhetsmiljö. Vår uppfattning är att det för närvarande finns ungefär 40 i drifttarvarande datacenter i olika storlekar i Finland. Enligt Finlands Näringslivs EK:s ”datafönster”-material (30.6.2026) finns det 14 datacenterprojekt i Finland där byggandet har inletts. 28 projekt har fått ett investeringsbeslut, det vill säga ungefär dubbelt så många jämfört med de som har inletts. Det finns sammanlagt 86 projekt i planerings- och förstudiefaserna. Hela projektpipan omfattar därmed ungefär 130 projekt, varav 66 % ännu saknar ett investeringsbeslut. Trots det skulle enbart de projekt som har inletts och fått ett investeringsbeslut, om de förverkligas, räcka till för att fördubbla antalet datacenter i Finland. De nya centren är dessutom betydligt större till sin kapacitet än de som är i drift för närvarande, varför den totala kapaciteten ökar klart snabbare än antalet. FDCA (Finnish Data Center Association) estimerade år 2025 att den väntade funktionskapaciteten för datacenter kommer att växa med över 50 % per år fram till 2027, varefter tillväxten fortsätter fram till 2030 med en årlig takt om ungefähr 20 %. Beräkningarna har dock gjorts enbart utifrån slutliga investeringsbeslut och estimatet är ungefär ett år gammalt, vilket gör att utfallet också kan bli betydligt högre än estimerat om investeringsmiljön förblir positiv.

Till den betydande potentialen knyts även risker. Den centralaste av dem är ett svagare utfall än estimerat för AI-investeringarna, vilket skulle återspeglas direkt på datacenterbyggandet. Dessutom kan flaskhalsar i stamnätet, tillståndsprocesser och en skärpning av elbeskattningen försena byggstarten eller styra projekten till andra länder. Enligt vår mening finns det för övrigt skäl att förhålla sig med reservation till den offentliggjorda projektstocken, eftersom den i stor utsträckning innehåller projekt som ännu befinner sig i planeringsfasen, och planerna konverteras därför inte nödvändigtvis till påbörjade projekt i den väntade takten.

Utöver den nuvarande investeringsnivåns hållbarhet är datacenterprojekt, i synnerhet ur byggbolagens perspektiv, typiskt sett projekt med en högre risknivå. I takt med att datacenterprojekten växer i storlek ökar även entreprenadstorlekarna inom byggnationen absolut sett, vilket gör att enskilda datacenterentreprenadernas fortskridande potentiellt påverkar bolagens omsättnings- och resultatnivå avsevärt. Det är även förknippat risker med projektens avtalsmodeller. Avtalsvillkoren för datacenterprojekt följer vanligen internationell praxis, varför villkoren beträffande ansvarsfördelning, förseningspåföljder och ansvarsbegränsningar kan avvika väsentligt från den balans som följer av de allmänna avtalsvillkoren för byggnadsverk (YSE). Samtidigt är projektens tidtabeller exceptionellt strama, eftersom ibruktagandet av kapaciteten är kommersiellt kritiskt för beställaren. Enligt vår ståndpunkt är det just kombinationen av hårdare förseningspåföljder än normalt och pressade tidtabeller som utgör den centralaste risken för byggbolagen i projekten, eftersom de ekonomiska konsekvenserna av en försening kan vara betydande i förhållande till entreprenadens marginal.

Som motvikt till de strängare villkoren har flera bolag uppgett att marginalpotentialen är högre än i många entreprenadformer med lägre risk. Som vi konstaterade tidigare utgörs majoriteten av en datacenterinvestering av annat än byggnation. Byggnationen är dock ett kritiskt skede för att helhetsinvesteringen ska lyckas, varför vi anser att det stärker byggbolagens prissättningsmakt och därmed erbjuder en högre marginalpotential. Vidare ställer projektens omfattande och alltjämt växande storlek krav på entreprenörens resurser, balansräkning och leveranssäkerhet, vilket vi tror begränsar antalet anbudsgivare och håller konkurrensen på en måttlig nivå jämfört med mindre lokalentreprenader eller till exempel bostadsbyggande.

Bygglov berättar inte hela sanningen om potentialen

I Statistikcentralens statistik registreras datacenter i klassen Transportbyggnader, vilket gör klassen till en användbar mätare för att följa upp hur datacenterbyggandet fortskrider. Utvecklingen har varit svindlande, i synnerhet under det senaste året. De beviljade byggloven för transportbyggnader har under de senaste 12 månaderna mer än fördubblats jämfört med jämförelseperioden (läget i juni, rullande 12 månaders summa, m³). Vändningen till det bättre inleddes redan i slutet av 2023, men den egentliga accelerationen inträffade 2025 och särskilt under det innevarande årets första halvår. Eftersom byggloven vanligtvis föregår de egentliga byggstarterna med flera månader, förutspår den starka lovutvecklingen en tillväxt i byggvolymerna under de kommande kvartalen. Å andra sidan visar en jämförelse mellan lov- och startstatistiken också att byggstarterna tidigare har följt lovutvecklingen relativt nära, medan byggstarterna i den nuvarande datacentercykeln har blivit klart mer efter liven än tidigare.

Andelen transportbyggnader av samtliga bygglov, % (rullande 12-månaders summa, m³)

Källa: Statistikcentralen

Datacenter har även inom byggandet stigit fram som en betydande drivkraft. Andelen transportbyggnader av det totala antalet bygglov låg kvar på 5 % åren 2015–2023, men till följd av beviljandet av lov för datacenterprojekt har andelsen den senaste tiden stigit till redan ungefär en fjärdedel. Denna revidering återspeglar väl hur snabbt datacenterinvesteringarna har vuxit i förhållande till övrigt byggande.

Utvecklingen syns redan även i byggstarterna, men är klart svagare än loven. Andelen transportbyggnader av byggstartandet låg kvar på en nivå om ungefär 5 % åren 2015–2023. Under de senaste 12 månaderna har andelen stigit i snitt till ungefär 7 %. I juni var andelen 9 % och som mest 10 % i april. Andelen har alltså mer eller mindre fördubblats. Skillnaden mot loven är dock betydande.

Andelen transportbyggnader av samtliga byggstartade byggnader, % (rullande 12-månaders summa, m³)

Källa: Statistikcentralen

Enligt vår ståndpunkt ansöker man om bygglov för datacenterprojekt exceptionellt tidigt i förhållande till det egentliga byggbeslutet, eftersom ett lagvunnet tillstånd är ett villkor som Fingrid ställer för behandlingen av anslutningsavtalet. Vi förväntar oss därför inte att lovstocken omvandlas till byggstarter till långt när alla delar, utan vi finner det sannolikt att en betydande del av de projekt som har beviljats lov skjuts upp eller inte förverkligas överhuvudtaget. Det egentliga byggbeslutet fattas typiskt sett först när projektets kapacitet har reserverats för en kund (i operatörsdrivna projekt). Eftersom det finns fler projekt med lov än potentiella kunder och operatörerna till stor del konkurrerar om samma användare, anser vi det vara uppenbart att endast en del av projekten kommer att inledas.

Beviljade bygglov för transportbyggnader och påbörjade byggnader (rullande 12-månaders summa, milj. m³)

Källa: Statistikcentralen

De största anläggnings- och husbyggarna är de mest betydande gynnarna av trenden

Även om man inte direkt kan dra slutsatser om kommande datacenterprojekt baserat på tillståndsutvecklingen, växer antalet projekt i Finland fortfarande, vilket stöder projektstocken för flera av de bolag vi bevakar nu och i framtiden. Sammantaget är det vår ståndpunkt att de bolag som gynnas relativt sett mest av datacenterbyggandet är börsens största husbyggare (YIT, SRV) samt anläggningsbyggare (Kreate, YIT, GRK, NYAB). Vidare tror vi att trenden kommer att påverka el- och telekommunikationsnätstjänsteleverantören Eltel särskilt positivt. Även om trenden enligt vår ståndpunkt gynnar just byggföretag i den större storleksklassen och projektstorlekarna begränsar antalet konkurrenter, kan man naturligtvis ändå inte undvika konkurrens. I datacenterprojekt begränsar sig konkurrensfältet inte till inhemska aktörer, eftersom entreprenaderna även befunns vara föremål för konkurrens från internationella entreprenörer som specialiserat sig på datacenterbyggande och som har följt efter sina hyperscale-kunder till Norden, samt till exempel svenska byggföretag som har varit verksamma i Finland länge.

Bedömning av fördelningen av investeringen i datacenterbyggnation (exkl. utrustning)

Källa: Inderes

Enligt en studie som publicerades i år av Jones Lang LaSalle (JLL) varierar byggnadskostnaderna för ett datacenter globalt mellan 6–18 MUSD/MW. I Europa har kostnaden stabiliserats på ett intervall om ungefär 10–14 MUSD/MW. Den årliga kapacitetstillväxten uppgår enligt FDCA:s beräkningar, som är baserade på slutliga investeringsbeslut, till ungefär 100–200 MW åren 2026–2030. Med dessa antaganden skulle marknadsstorleken för datacenterbyggande i Finland hamna på omkring 1–2,5 miljarder euro på årsbasis. Finlands byggmarknad har de senaste åren uppgått till ungefär 35 miljarder euro, varav lokal- och anläggningsbyggande har utgjort strax under hälften. Bostadsbyggandet har sjunkit från toppårens nivåer på nästan 9 miljarder euro till ungefär 4 miljarder euro. Enligt vår bedömning täpper datacenterbyggandet, grovt förenklat, igen en betydande del av den lucka som nedgången i bostadsbyggandet har lämnat på byggmarknaden under de senaste åren, även om det långtifrån täcker den helt. Det är också värt att notera att estimaten baseras på redan fattade slutliga investeringsbeslut. Vidare är prognosen för kapacitetstillväxten från ungefär ett år sedan, varefter marknaden har förblivit gynnsam och nya projekt har tillkommit i investeringspipan. Om trenden förblir stark kan utfallet därmed bli högre än estimatintervallet, i synnerhet under de kommande åren.

Utvecklingen av värdet på Finlands byggmarknad 2019–2024I förhållande till det uppskattade värdet av datacenterbyggandet de kommande åren

Källa: Historisk utveckling RT, DC-marknadens storlek JLL, Inderes

Kreate har en omfattande historik inom datacenterbyggande och bolaget har varit med redan i den första investeringsvågen i början av 2010-talet. Under de senaste tio åren har bolaget utfört över 60 entreprenader för olika datacenterprojekt. Baserat på den senaste delårsrapporten bygger Kreate för närvarande sju datacenter, varför dess marknadsandel av pågående projekt är ganska hög. Kreate har inte särskilt meddelat om beställningar inom datacenterbyggande eller uppgett datacenterbyggandets andel av omsättningen. Bolagets omsättning inom den privata sektorn växte kraftigt under det första halvåret. Utvecklingen var delvis icke-organisk (konsolidering av KFS, företagsförvärvet av SRV Infra), även om vi tror att särskilt datacenterprojekten har stöttat den organiska tillväxten. Kreates arbetsinsatser i datacenterprojekt är inriktade på det tidiga skedet, det vill säga markarbete, grundläggning och tomteknik. Vi tror att bolagets omfattande referenser kommer att ge entreprenader även i framtiden, och eftersom arbetsinsatserna infaller i början av projekten gynnas Kreate av att investeringsvågen fortsätter tidigare än till exempel husbyggarna.

YIT bygger för närvarande flera datacenter för ett flertal olika aktörer runt om i Finland. YIT:s utbud omfattar bl.a. projektutvecklingsfasen för ett datacenterprojekt, design management, genomförande av byggnation, installation och testning av VVS-teknik samt idrifttagning. Baserat på offentliggjorda uppgifter bygger bolaget projekt åtminstone för XTX Markets i Kajana samt för Hyperco och atNorth i Kouvola. Vår beräkning visar att exponeringen i monetära termer är den största i den inhemska jämförelsegruppen. Av de offentliggjorda entreprenadvärdena uppgick Kajanas första objekt till cirka 100 MEUR och totalentreprenaden i Myllykoski (atNorth) till cirka 300 MEUR, varjämte värdet för flera objekt har lämnats opublicerat. Till de som inte har offentliggjorts i euro hör bland annat Kajanas andra och tredje datacenter för XTX Markets samt det nya datacenter som byggs för atNorth utöver den meddelade entreprenaden på 300 MEUR. YIT höjde i vår tillväxtmålen för sina entreprenadsegment för den innevarande strategiperioden. Bolaget höjde tillväxtmålet för Bygg-segmentet för strategiperioden till en årlig tillväxt på minst 4 % till slutet av 2029 (tidig. 2 %) och målet för Infra-segmentet på motsvarande sätt till minst 10 % (tidig. 5 %). Eftersom basåret för målen är 2024, krävs det av Bygg en årlig tillväxt på cirka 8 % från utfallet 2025 (649 MEUR), det vill säga en omsättning på cirka 890 MEUR år 2029, medan Infra överskred sin gamla målnivå redan i fjol och även det nya målet endast kräver en årlig takt på drygt 5 %. Vi tolkar höjningarna som en återspegling framför allt av den datacenterdrivna efterfrågan, som bolaget ser som strukturell snarare än en topp för enskilda storentreprenader. Vi anser att YIT har goda förutsättningar att dra nytta av datacenterbyggandet under kommande år, även om koncernnivåns påverkan späds ut av bostadsbyggandets stora vikt, i synnerhet Boende CEE. Å andra sidan håller samma affärsstruktur också riskkoncentrationen i anknytning till datacenter på en måttlig nivå. YIT ordnar en kapitalmarknadsdag den 24.9.2026, där bolaget bland annat presenterar utsikterna för datacentermarknaden samt tillväxtdrivkrafterna.

SRV bygger enligt våra uppgifter för närvarande två datacenter. SRV:s tjänsteutbud sträcker sig från tomtförvärv samt planläggnings- och tillståndsprocesser till ledning av planering och upphandling, byggnation och idrifttagning. Även om antalet projekt är litet har betydelsen av datacenterbyggande på kort tid vuxit sig enligt vår ståndpunkt till att bli mycket betydande för bolaget. LUMI AI Factory, som är under uppbyggnad i Kajana, är ett projekt värt ungefär 54 MEUR för SRV, medan DayOne-entreprenaden i Lahtis som vanns i vår har ett värde på cirka 270 MEUR. Därmed utgör datacenterbyggandet redan nästan en tredjedel av SRV:s orderstock. I DayOne-entreprenaden kom byggandet igång på allvar först i juni och intäktsföringen accelererar under hösten, vilket gör att entreprenaden förklarar majoriteten av den tillväxt för lokalbyggandet under årets slut som ingår i våra estimat, och den intäktsförs i enlighet med färdigställandegraden under åren 2026 och 2027. SRV:s relativa potential som gynnare av datacenterbyggande hör enligt vår ståndpunkt till toppen i vår bevakningsgrupp. Särskilt om entreprenaden i Lahtis lyckas ser vi goda möjligheter för bolaget att fortsätta med byggandet av nästa fas i området. Vidare uppger ledningen att bolaget för närvarande för förhandlingar om flera nya projekt. Tidsmässigt infaller drahjälpen från datacentren vid en lämplig tidpunkt för SRV, då marknaden för bostadsbyggande i Finland förblir svag och vi inte förväntar oss något betydande stöd för volymerna från segmentet på kort sikt.

GRK är enligt vår uppfattning en relativt färsk aktör inom datacenterbyggande, som har stärkt sin segmentkompetens och exponering bland annat genom det företagsförvärv av KSBR som genomfördes i sommar. Bolaget meddelade tidigare att det är med och genomför en datacenterentreprenad värd 66 MEUR för ett teknikföretag i Finland. Med hänvisning till de diskussioner vi har haft med ledningen uppskattar vi att bolaget är delaktigt i bygget av flera datacenter, även om vi antar att de övriga projekten är mindre till storleken än det som meddelats. Sammantaget anser vi att datacenterbyggandet redan utgör en relativt betydande del av GRK:s nuvarande orderstock (orderstock i Q2/26: 1,2 miljarder euro). Liksom för Kreate är GRK:s arbeten kopplade till det tidiga skedet av datacenterprojektet, det vill säga markarbete, grundläggning och tomteknik. Med tanke på GRK:s ännu anspråkslösa marknadsandel ser vi potential för bolaget att öka sin exponering från de nuvarande nivåerna. Vidare erbjuder den Power-affärsverksamhet som bolaget grundade 2025 potential att utvidga rollen i datacenterprojekt från markarbete till även elanslutning.

Sitowise deltar i planeringen av datacenterprojekt. Bolagets utbud omfattar utredningar i ett tidigt skede, planläggning och tillståndsgivning, infra-, konstruktions- och VVS-planering samt EPCM-modellerad byggnation och projektledning som kundens representant. Det enda offentliggjorda objektet är CSC:s LUMI AI Factory i Kajana, där Sitowise ansvarar för VVS-planeringen genom ett avtal med huvudentreprenören SRV. Avtalsvärdena offentliggörs inte, vilket är brukligt på planeringssidan, men storleksklassen kan förstås av det faktum att SRV:s egen målbudget för projektet är ungefär 54 MEUR och Sitowises andel endast omfattar VVS-planeringen av projektet. Bolaget har dock uppgett att det är med i flera projekt utöver LUMI AI Factory och lyft fram datacentermarknaden som ett av sina tydliga tillväxtsegment. Enligt vår bedömning utgör datacenter tills vidare en ganska anspråklig, om än växande, del av orderstocken (orderstock i Q2/26: 145 MEUR, +5 % å/å). Till skillnad från Kreate och GRK begränsar sig Sitowises roll inte till det tidiga skedet av projektet, men planeringens andel av investeringen är klart mindre än entreprenaden, vilket gör att volympotentialen från enskilda projekt stannar på en måttlig nivå som en motvikt till den lägre projektrisken.

Tekova vann förra året sin första och tillika största datacenterentreprenad i historien. Bolaget byggde under huvudsakligen förra året utbyggnaden av Nebius datacenter i Mäntsälä. Entreprenadens värde uppgick vid tidpunkten för avtalsundertecknandet till ungefär 17 MEUR, men omfattningen växte i takt med att projektet framskred och blev i slutändan enligt vår uppfattning över 30 MEUR. Därmed bedömer vi att den utgjorde en mycket betydande del av omsättningen för 2025. För närvarande bygger Tekova inga datacenterentreprenader. Vi tror att Tekovas potential inom datacenterbyggande begränsas av bolagets storlek och å andra sidan av att datacenterprojekten växer i storlek. Vi anser det dock möjligt att Tekova även i framtiden kan vinna entreprenader i till exempel mindre datacenterprojekt eller utbyggnadsentreprenader som motsvarar projektet i Mäntsälä.

LapWall har meddelat om två takelementleveranser till de datacenter som YIT låter bygga i Kajana, av vilka inte heller det ena eller andra euromäärä har publicerats. Den första affären meddelades i augusti 2025 och den andra i juni 2026. Mellan beställningarna paketerade LapWall sitt utbud genom att lansera en takelementprodukt för datacenterbyggande (LapWall Premium Roof), för vilken man också har sökt de godkännanden som krävs av utländska försäkringsbolag. Att slå sig in på taklösningar för datacenter är enligt vår mening en referens som understryker LapWall s operationella prestation, eftersom vi anser att träelementbyggande är en ganska okänd bygglösning för utländska beställare. Vi ser fortsatta beställningar från DC-segmentet vad gäller takelement som sannolika, och den tidigare större storleken på väggelement som möjliggörs av bolagets nya produktionslinje skulle också möjliggöra användning av väggelement i DC-objekt. På grund av datacenterleveransernas krävande natur förväntar vi oss inte att LapWall genomför flera datacenterobjekt parallellt, utan att de pågående leveranserna i regel begränsas till 1-2 projekt. Därmed förväntar vi oss inte att datacenterbyggande blir en stöttepelare för LapWall på kort sikt, även om vi anser att det går att uppnå merförsäljning med god marginal från segmentet.

Consti är enligt vår uppfattning tills vidare inte med i datacenterprojekt. Vi utesluter dock inte Constis möjligheter i framtiden. Vi tror att bolaget har de största möjligheterna i konverteringsprojekt, där till exempel ett gammalt industritag görs om till datacenteranvändning. Vi tror inte att bolaget ger sig in på nybyggnadsobjekt inom datacenter. Detta begränsar bolagets möjligheter inom datacenterbyggande klart, eftersom vi anser att en klar majoritet av projekten kommer att genomföras som nybyggnation.

NYAB positionerar sig inom datacenterbyggandet i förarbetenas skede, det vill säga tomt- och markarbeten samt anslutning av objektet till elnätet. Bolagets enda namngivna datacenterprojekt är det avtal som ingicks i februari med Compute Nordic Finland om S:t Michels datacenterkampus, vilket omfattar tomt- och infrastrukturarbeten, två datahallar på 100 MW, stödbyggnader, högspänningsförbindelser och elstationsarbeten. Projektets totala värde kan stiga till ungefär 100 MEUR, beroende på beställningens slutliga omfattning. Enligt vår bedömning är ungefär 10 MEUR av entreprenaden för närvarande bokförd i bolagets orderstock, varför datacenterbyggandet utgör endast cirka 2 % av NYABs orderstock på 502 MEUR. Majoriteten av projektets totalvärde på omkring 100 MEUR väntar därmed fortfarande på etappvisa beställningar. Enligt vår ståndpunkt baserar sig NYABs potential ur datacenterbyggandets perspektiv på bolagets relevanta kärnkompetens. Energibyggande, markarbeten och industriell byggnation hör alla till NYABs kärnkompetens. Bolaget har dock enligt vår uppfattning inte långsiktiga relationer med beställarna, och datacentren hör inte heller ännu till de segment som bolaget pekar ut som sina tillväxtdrivkrafter. Sammantaget bedömer vi att den starkt växande marknaden och kärnkompetensen som passar väl in i den erbjuder även NYAB betydande möjligheter inom datacenterbyggandet.

Eltel sköter de elarbeten som hör till de förberedande arbetena i datacenterprojekt. Det ansluter objektet till el- och telekommunikationsnät, men utför inte själv själva datacentrets bygg- eller utrustningsarbeten. Eltel strävar dock efter att expandera även till utrustningen av själva datacentret, det vill säga installation av utrustningsskåp samt service och underhåll av den installerade utrustningen. Bolaget har vunna avtal om att ansluta objekten till elnätet enligt nyckelfärdig princip. Alla namngivna projekt finns i Finland, och de omfattar 110 kV elstationer samt de kablage med vilka datacentren ansluts till Fingrids stamnät. Till de namngivna projekten hör bland annat Hyperco i Lojo (~25 MEUR), DayOne i Lahtis (38 MEUR) och FCDC i Karis (20 MEUR), som alla pågår till slutet av 2027. Baserat på de publicerade beställningarna tror vi att datacenteranknutna projekt för närvarande utgör ungefär 10 % av bolagets orderstock (576 MEUR Q2/26). Eltel grundade en enhet specialiserad på datacenter i Finland 2025 och vann sitt första projekt i Norge. Danmark och Sverige ses som möjligheter, men har ännu knappast någon orderstock alls. Även de projekt som har publicerats i Finland utgör endast en måttlig andel av bolagets orderstock. Eltels potential är beroende av en kundbas som redan är klart bredare än de offentliggjorda projekten, eftersom bolaget nämner drygt tio datacenterkunder från fastighetsutvecklare och operatörer till entreprenörer specialiserade på datacenter. Enligt vår ståndpunkt förbättrar detta sannolikheten för att beställningsflödet fortsätter. Vi anser också att strävan att komma in i serverhallarna är värd att notera, eftersom arbetet när det gäller AI-kapacitet skulle vara till sin natur repetitivt på grund av GPU:ernas livslängd på ungefär 3–4 år. Tills vidare handlar det dock bara om ett mål. Om det förverkligas skulle det göra datacenter till en affärsverksamhet som är klart mer intressant för Eltel än enbart anslutning till elnätet.