Indexet innefattar Apotea, Axfood, BHG Group, Björn Borg, Bokusgruppen, Boozt, Byggmax, Cheffelo, Clas Ohlson, Duni, Electrolux, Fenix Outdoor, H&M, Kjell Group, Nelly, New Wave, Nobia, Rugvista, Rusta, RVRC, Svedbergs, Synsam, Viva Wine och WeSports.

Källa: S&P Global

Årets första kvartal har varit utmanande för de noterade detaljhandelsbolagen. En orolig omvärld har satt press på konsumenten, som i hög grad bortprioriterat icke-nödvändiga inköp till förmån för det vardagliga. Dagligvaror och lågprisalternativ har tagit tydlig prioritet över investeringar i sällanköpsvaror som elektronik och varor till hemmet.

Detta konsumentbeteende har lett till en tydlig uppdelning i bolagens Q1-rapporter: Lågpris- och dagligvaruaktörer såsom Axfood och Rusta (brutet räkneskapsår) har rapporterat starka siffror, medan bolag som BHG, Nobia, och Electrolux har haft det betydligt tuffare. Vidare stod kvartalet för en tillbakagång i e-handeln, och tillsammans med stora negativa valutaeffekter har detta satt press på resultatet för flera av bolagen med internationell försäljning. Trots ett tufft första kvartal och en fortsatt orolig omvärld är många av bolagen i vårt detaljhandelsindex försiktigt positiva till resten av året, byggt på förhoppningar om att vi går mot ett förbättrat makroläge med en starkare konsument.

Ett osäkert makroläge

Inledningen av 2026 präglades fortsatt av ett osäkert omvärldsläge. Globala handelskonflikter skapade oro på marknaderna och tyngde framför allt de exportberoende bolagen, samtidigt som den geopolitiska situationen, inte minst konflikten i Mellanöstern, bidrog till ett mer försiktigt sentiment. Därtill bidrog en ovanligt kall inledning på året till att delar av vårsäsongens försäljning sköts fram, medan stigande energipriser dämpade tillväxten. Flera av bolagen i indexet beskrev marknadsläget i sina rapporter som fortsatt utmanande och volatilt.

Trots ett utmanande makroläge tyder data från Statistiska Centralbyrån på att den svenska konsumenten mår relativt bra. Stigande reallöner, en relativt låg styrränta och en sjunkande inflation är faktorer som lättade trycket på hushållen under början av året. Hushållskonsumtionen steg med drygt 4 % i mars jämfört med året innan, och mycket pekar på att den positiva utvecklingen kommer att fortsätta i det andra kvartalet.

Källa: Svensk Handel

Å andra sidan verkar både konsumenterna själva och företagen se mer försiktigt på framtiden. Handelsbarometern från Svensk Handel visar på en tydligt försämrad tilltro till framtiden för handlarna sett till försäljning, antal anställda och lönsamhet. Bilden av försämrade framtidsutsikter gäller alla segment, men minskningen är särskilt tydlig bland bolagen inom sällanköpsvaror och partihandel och mildare bland dagligvaruhandlarna. Även konsumentens framtidstilltro är dämpad: Consumer Confidence Index – konsumenternas optimism till deras nutida och framtida ekonomiska situation – har fallit sedan slutet av 2025, med en särskilt tydlig nedgång i mars och april, till stor del på grund av en sämre möjlighet till kapitalvaruinköp.

Defensiva segment gick starkast

Källa: S&P Global

Mot bakgrund av detta är det föga förvånande att de noterade bolagen i sällanköpsbranscherna hade det betydligt tuffare än de i mer konjunkturokänsliga branscher. De hushållsnära diskretionära inköpen drabbades hårt under inledningen av året, vilket återspeglades i aktiekurserna. Nobia, BHG, Rugvista och Electrolux var några av bolagen vars aktier straffades hårdast av marknaden i Q1, till stor del på grund av svag omsättningstillväxt. Även Nelly levererade en svag rapport, med negativ omsättningstillväxt och kraftigt försämrad lönsamhet. Ett sortiment som inte var tillräckligt relevant för kunden ledde till färre ordrar och fler returer, och var enligt bolaget den stora drivkraften bakom det dystra resultatet.

Bland kvartalets få vinnare återfanns bland annat Clas Ohlson, Axfood, Cheffelo och Rusta. Bolagen inom livsmedel och lågprishandel rapporterade relativt starka siffror för Q1, och verkar ha påverkats minst av makroläget. Clas Ohlson levererade rekordomsättning och en kraftigt förbättrad rörelsemarginal i sin rapport för februari-april, tack vare höga bruttomarginaler och en 25-procentig tillväxt inom e-handel. Cheffelo levererade kvartalets kanske starkaste siffror med 11% tillväxt och det högsta EBIT-resultatet för ett första kvartal i bolagets historia. Axfood ökade rörelseresultatet med 12 % när den fallande matinflationen övergick i volymtillväxt, och Rusta fortsätter sin butiksexpansion i rekordtakt.

Bruttomarginalerna stod emot

Källa: Bolagsdata

Flera av bolagen presterade starka bruttomarginaler, trots den tuffa marknaden. Denna utveckling drevs bland annat av normaliserade fraktpriser, lägre råvarupriser, samt en ökad andel fullprisförsäljning. Detta skedde trots en starkare krona, vilket hämmar resultatet för bolag med försäljning i andra länder. Samtidigt har de stigande energi- och råvarupriser som följt av konflikten i Mellanöstern ännu inte fått något tydligt genomslag på bolagens kostnadssida, vilket innebär att den positiva marginalutvecklingen kan komma att utmanas om kostnadstrycket ökar framöver.

För New Waves segment Sports & Leisure var bruttomarginalen särskilt stark i Q1: 59 % - tre procentenheter högre än motsvarande period under 2025. Enligt Jens Petersson, affärsområdeschef för Sports & Leisure, berodde den starka marginalen både på produktmix och ett långsiktigt arbete med tillverkningen:

-Det handlar mycket om produktmix där vi sålt mer av produkter med hög marginal, men också kanalmix då vi normalt levererar en högre bruttovinst i Företag. När det gäller vissa varumärken handlar det också om ett långsiktigt jobb med utveckling av vår tillverkningsplattform.

De amerikanska tullarna har varit ett annat hett ämne i branschen under den senaste tiden. Men för New Wave har de inte haft någon större negativ påverkan på marginalerna:

– Vi har klarat det ganska bra då vi under lång tid arbetat med att flytta vår tillverkning till så kallade ”duty free sourcing markets”. I en situation där i princip alla länder har påverkats av nya eller förändrade tullnivåer i relation till USA har detta gett oss flexibilitet att styra produktion och sourcing mot marknader som endast belastas med de lägsta tullnivåer in till Nordamerika. Detta gäller framför allt för våra nordamerikanska verksamheter, såsom Cutter & Buck, som är en stor del av affärsområdet.

Källa: Bolagsdata

Bolagens starka marginaler är särskilt imponerande när man ser till att den starka svenska kronan har tyngt omsättningen. Kronan var den starkaste G10-valutan under 2025, vilket har slagit hårt mot både omsättning och lönsamhet för många av detaljhandelsbolagen i Q1. Electrolux, H&M och New Wave var bolagen som led mest av valutaeffekter under kvartalet, med nästintill tvåsiffriga slag mot omsättningen. Denna effekt bör dock till största del ligga bakom bolagen, då kronan nu handlas på ungefär samma nivåer som vid samma tidpunkt förra året och då de sämst prissatta valutasäkringarna från 2024 och 2025 har förfallit.

En bättre marknad väntas i Sverige – fortsatt osäkerhet i Europa

Trots att starten på 2026 har varit tuff för detaljhandelsbolagen finns det mycket som tyder på att resten av året kommer bli lättare – eller till och med bra. Samtidigt är osäkerheten fortsatt stor, och utvecklingen kommer i hög grad att påverkas av externa faktorer såsom den geopolitiska situationen och hur utdragen konflikten i Mellanöstern blir.

En tydlig drivkraft är valutan. Den kraftiga kronförstärkningen under 2025 var den enskilt största motvinden i kvartalet, men effekten bör nu till stor del ligga bakom bolagen. Valutaeffekter bör nu istället bli en medvind för importbolag som Rusta och Boozt, vars inköp i utländska valutor blir billigare. Flera bolag antydde detta själva i kvartalsrapporterna för Q1 – Rusta beskrev november-januari som valutamotvindens botten, medan Boozt höjde sin marginalprognos för helåret delvis tack vare valutakurser.

Samtidigt stärks konsumenten. Den sänkta matmomsen, från 12% till 6%, trädde i kraft först den 1 april och syns alltså inte alls i kvartalets siffror. Tillsammans med fallande inflation, stigande reallöner och en reporänta som väntas ligga kvar på eller sänkas från 1,75% pekar det mot att hushållens köpkraft gradvis kommer förbättras under året.

Till detta kommer att första kvartalet säsongsmässigt är det svagaste för stora delar av detaljhandeln bland annat på grund av en mer pressad konsument och utbredda reor efter julhandeln, och att flera av kvartalets resultat tyngdes av engångsposter. Värt att notera är också att den underliggande utvecklingen i flera fall var starkare än den rapporterade på grund av valutaeffekter. Bolagen lämnar med andra ord kvartalet med bättre fart än siffrorna antyder vid första anblick.

Utvecklingen i övriga Europa ger dock fog för en viss försiktighet. Tillväxten i euroområdet väntas förbli dämpad under året, med svag utveckling i flera av Sveriges viktigaste exportmarknader. Särskilt den tyska ekonomin brottas fortsatt med svag industrikonjunktur och låg investeringsvilja, samtidigt som konsumentförtroendet i många europeiska länder återhämtar sig långsammare än väntat. Geopolitiska spänningar, osäkerhet kring den globala handeln och höga skuldsättningsnivåer i flera länder bidrar också till en försiktigare ekonomisk miljö. För detaljhandelsbolag med betydande försäljning på den europeiska marknaden innebär detta att efterfrågan riskerar att utvecklas svagare än i Sverige under resten av året.